Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk   Reklam och annonsering på Internet - Eliazon Annons - Åre/Östersund - Marknadsföring och psykologi i Åre och Östersund
Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk

Hem|Sök |Panik Ångest|Bra Framtid|Bidrag Barn|Säkerhet| Artist Jobb | Jobb| Barn Familj Skola| Jobb Ledare|Barn & Ord|Hot Relation| Skönhet| Vänner| Modell| Cashmere| Fascination| Test Minne| Analys|Utbrändhet |Mejlterapi| Privat Läkare & Psykolog| Onda ögat| Gala i barnpsykologi| Test Välbefinnande| Tema Utbildning| Kurs Föräldrar| T-shirt| Utbildning o kurser|Boka Tid
Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk
Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & MissbrukHjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk
Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk
3 saker som förändrar ditt liv - idag!

Eliazon - svensk hemsida

Ovanor & Missbruk
Om stöd och hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol.


Skaffa din hjälp hos Eliazon, för större framgång i karriär och jobb redan idag! Den romantiske poeten och engelsmannen William Wordsworth (1770-1850) lär ha sagt att det är vanan i vårt dagliga liv som styr den oreflekterade horden och massan av individer. När de här vanorna blir för psykologiskt fascinerande för oss eller får ett sådant psykologiskt genomslag i personligheten att de blir intressen vi har, men med tvångsmässiga, destruktiva och äventyrliga inslag, blir de också lätt ett okontrollerbart missbruk eller en ovana som kan bli ett patologiskt psykologiskt beroende. En gemensam faktor för människor som går in i tvångsmässiga missbruk är att de har visat avvikande destruktiva beteenden i någon grad redan innan debuten i ett renodlat missbruk. Behovet av en slags ”medicin” för psykologiska eller sociala tillkortakommanden och brister har efterhand blivit för stark. Utan att vi själva noterar saken passerar vanan en gräns och hamnar i ett sluttande plan där missbruket och beroendet drar ned oss i beteenden vi själva inte klarar att hantera eller kan förutse och ha erforderlig kontroll över. Denna gräns, vi vanligen passerar osynligt för oss själva, kan avse och gälla:

  • Koffein- och nikotinmissbruk vid överkonsumtion av kaffe och cigaretter
  • Datormissbruk vid extraordinär datoranvändning
  • Ätstörningar som anorexi och bulimi när intaget och konsumtionen av mat blir ett problem för oss
  • Köpberoende eller s k shoppingberoende när köplusten av t ex märkeskläder eller andra varor blivit en fix idé
  • Alkoholism och drogberoende (cannabis, hallucinogener, centralstimulerande, opiater, psykotropa d v s lugnande och sömngivande medicin samt anabola steroider) när vi inte ens insåg ett begynnande missbruk av alkohol, läkemedel och övriga droger
  • Arbete och arbetsnarkomani när t ex familjebehoven ersatts med en alltför idog och ångestriden karriärplanering och prestationskrav
  • Sex och relationsmissbruk när våra medmänniskor blivit utbytbara konsumtionsobjekt, exhibitionister och voyeristisk ögongodis
  • Spel om pengar och annan ekonomisk spekulation med höga insatser och tvångsmässig ritual
  • Trafikbrott och andra lagöverträdelser, från småskaligt trixande och småbedrägeri till grov och en mer planlagd kriminalitet
  • Idrott, motion, avslappning och övriga fritidsaktiviteter i frågor som rör kropp, hälsa och livsstil och som skulle göra oss mer lyckliga och mindre trötta och stressade blir till formidabla träningsexcesser, skapar tidsoptimism, stress, behov av plastikkirurgi och annan makeovermani, överansträngning och ibland - för tidig död i skidspåret.
  • Symtomen på att vanan blivit en ful och direkt hälsovådlig ovana (ett missbruk) kan endera vara:

  • Du försöker gärna uppnå lite mer spänning, en tillfredsställelse, en slags ”kick” eller eufori,
  • Det finns en lite tvångsmässig pirrigt exalterad längtan eller beredskap att tillfredställa denna vana, fastän en oangenäm reaktion eller konsekvens kan uppstå som följd av tillfredställelsen
  • Du har upplevt behov av att döva känslor som ångest och nedstämdhet genom att söka nya äventyr och ny fascination.
  • Det krävs allt mer, för att behålla spänningen, lockelsen, kicken eller tillfredställelsen.
  • Du har misslyckats flera gånger med att begränsa vanan eller beteendet.
  • Du blir rastlös eller irriterad när du själv eller någon annan försöker begränsa vanan eller din fascination.
  • Du känner ett särskilt tvång att utföra den här ovanan när du är stressad, spänd eller deprimerad.
  • Du kan ljuga, uppträda bedrägligt eller på annat sätt försökt dölja omfattningen, egentligen oavsett vem som frågar.
  • Du har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, möjlighet till utbildning eller karriär på grund av den här ovanan.
  • Beteendet har blivit en flykt, en slags tillflyktsort från verkligheten och skapar åtminstone för en kort stund mindre oro, stress eller ångest i din vardagstillvaro
  • Du återvänder till den här ovanan återkommande eller då och då, och alldeles oavsett ev. negativa konsekvenser
  • Du känner nedstämdhet, skam, dålig självkänsla och självförtroende, tomhetskänslor ibland.
  • Du upplever en stark lust eller tvång, ibland förlorad kontroll och problem att sluta eller upphöra i vanebeteendet.
  • Benägenheten för den här vanan har trappas upp med tiden och du fortsätter i din vana trots att följderna visat sig bli negativa i ditt liv. Du ägnar dig åt vanan oftare än du tänkt dig.
  • Ditt arbete och ditt sociala liv fungerar inte längre och trots att du far illa fysiskt eller psykiskt fortsätter du med vanebeteendet.
  • Den här vanan har fört med sig stora problem t ex i relationer, i arbetslivet, i din privatekonomi, kanske inneburit sjukdomar, sjukskrivning eller andra hälsoproblem, kriminella handlingar eller att du utsätter dig själv eller andra för stora risker.
  • För omgivningen ter sig missbrukaren i ökad grad :

  • Undanviftande, irriterad, lögnaktig och aggressivt förnekande om beteendet ifrågasätts
  • Kallsinnig till utomståendes omsorger och oro
  • Narcissiskt självupptagen och omnipotent
  • Känslomässigt missnöjd, misstänksam, labil och blockerad
  • Stressad och i tunnel seende, samt i sådant tillstånd i än högre utsträckning missbruksbenägen och aggressiv visavi hinder i utövande av missbruket
  • Pseudosocial och i avsaknad av egentliga mellanmänskliga relationer
  • Ibland cynisk och ofta isolerad från omvärldens krav, normer och värderingar
  • Bristande i förmågan att ta vård om sig själv och sin försörjning
  • Ha förlorat tillit till medmänniskor och lusten till ett ansvarsfullt liv i förpliktelser och omsorg med andra
  • Förändrad i återgivning av minnesbilder och förvanskad i sin språkliga kapacitet och artikulation
  • Har svårt att kritiskt granska beteenden och prioriteringar.
  • Rigid, omedveten och tvångsmässig i tankeverksamhet och uppmärksamhet, med inslag av hybris i idéutvecklingen.
  • Har svårt att uppfatta och komma ihåg skeenden korrekt i tid och rum
  • Koncentrationsstörningar och ökade svårigheter att på ett korrekt sätt sortera och urskilja vad som är väsentligt i informationsflöden
  • Avstannad i den psykologiska och sociala mognadsprocessen
  • De här ovanorna är progressiva till sin karaktär, vilket innebär att de förvärras om de inte åtgärdas på något sätt. De flesta av dem kallas ibland för missbruk eller beroendesjukdomar av något slag vilket innebär att vi måste räkna med att människor återfaller till dem om vi inte hittar bättre och mer godtagbara intressen som människor vill och kan utöva i stället. Många tvingas göra återkommande försök innan man lyckas lämna ovanan. Bakgrundsfaktorerna till missbruket är mångskiftande (se Figur 1, vilken ges ytterligare förklaring här).

    När bägaren av frustrationer i livet blir för full, blir det den sista tuvan som stjälper hela lasset

    Prognosen för att kunna överge och lämna den här typen av ovanor bestäms av flera faktorer: Den egna viljan. Skadliga konsekvensers omfattning. Livsstilsfaktorer. Hur beroende man varit och hur man kan introducera andra intressen. Hur man handskas med de symtom som ovanan försökt hantera. Utbud, tillgång och professionalism när det gäller stödåtgärder.

    En uppskattning av prevalensen för missbruket i Sverige idag ger ungefär följande resultat (% andel av befolkningen) beroende av hur man definierar ovanan (statistisk källa anges inom parentes):

  • Missbruk av mat i form av övervikt 25,5% (SCB)
  • Missbruk av alkohol genom intensiv alkoholanvändning 22,6%(SCB)
  • Problematisk Internet/datoranvändning (tonåringar) 21,68%(SJP)
  • Missbruk av tobak genom rökning 15% (FHI)
  • Köpmissbruk/Shoppingberoende 8 % (SUMC)
  • Missbruk av sex och relationer 8 %(AllPsych)
  • Beroende till spel 4 % (CAMH)
  • Anorexi (kvinnor) 3,7 % (NIMH)
  • Cannabis 0,45%(EMCDDA)
  • Injiceringsdroger 0,3-0,5%(EMCDDA)
  • Det mest frekvent rekommenderade programmet för att få bukt med den här typen av ovanor är Anonyma Alkoholisters (AA:s) s k 12-stegs program:

  • Godta din maktlöshet över begäret
  • Tro på att en kraft större än du själv kan återge god balans i din hälsa
  • Fatta ett beslut att överlämna din vilja och ditt liv i Guds hand, såsom du kan förstå Honom.
  • Sök en moralisk styrka inom dig själv.
  • Tillstå dina svagheter inför Gud, dig själv och andra människor .
  • Gör dig beredd att låta Gud avlägsna sådana tillkortakommanden i din karaktär
  • Be till Gud om att avlägsna dina synder
  • Gör en lista på alla dem du sårat och försök att gottgöra dem alla
  • Gör gottgörelse mot alla som du kan utan att såra dem eller göra ont än värre
  • Fortsätt att ta ett personligt moraliskt ansvar och tillstå omedelbart dina felaktigheter framöver
  • Arbeta ständigt för en förbättrad individuell kontakt med Gud genom meditation och böner
  • Bär budskapet om ett spirituellt uppvaknande till andra och praktisera dessa målsättningar i allt som du gör
  • ATT SÅ ETT BARN OCH SKÖRDA EN BOMB! ÄR MISSBRUK ÄRFTLIGT?

    Oavsett om en missbrukare kan betraktas såsom vansinnig, så är missbrukaren inte ett monster reducerbar till sina mordiska och aggressiva impulser. Om vansinne är för människan vad språket är för mänskligheten (humaniteten) så finns inget "naturligt" eller "instinktuellt", inget subhumant eller superhumant. Det är därutöver välkänt att djur som utagerar medfödda eller instinktuella beteenden, inte gör detta till följd av sadism utan som ett naturligt behov. Missbruk, tortyr, sexuella perversioner, skräckkabinett, koncentrationsläger och liknande tillhör endast människan och även om den obscena besten kommer från en moders livmoder, så är det också en mänsklig metafor.

    När det därför gäller bakomliggande orsaker till missbruket bör vi förhålla oss kritiska till alla teorier om enbart ärftlighet, ras eller degeneration. Missbrukaren är aldrig utan ansvar för sina beteenden och handlingar, eftersom vansinnet i missbruket är en främmandegjord mänsklig verklighet/aktivitet. Vi bör därför försöka begripa och förstå all missbruksbenägenhet utan att för den skull avhumanisera själva missbrukaren och frånta honom ansvaret för ovanan och sina missbruksbeteenden. Även om missbruksbenägenheten vore ärftlig är m a o inte missbruksbeteendet vare sig kulturellt acceptabelt eller önskvärt.

    Biologiskt sett är det så att vi alla har en rent kroppslig skörhet som under vissa speciella betingelser slår ut, eller skadar vissa funktioner. Biologiskt så är vi ett "jämviktspaket" där den s k homeostasen på ett intrikat sätt reglerar alla våra kroppsliga funktioner (ex. andningsfrekvens, blodtryck, puls, kroppstemperatur, sockernivåer osv.osv). Senare års forskning om t ex. fettsyror och glykemiskt index visar också på dietens och kostens betydelse för ex. kroppsvikten. Sannolikt har s k "sockersug" och hormonell påverkan en större negativ inverkan på missbruk och missbruksbeteende än vad läkarvetenskapen tidigare kunnat visa och, sannolikt så har några människor en ökad risk, rent fysiskt/genetiskt att t ex hemfalla till en Bacchus dyrkan. Denna biologiska skörhet är oftast genetiskt ärftlig.

    Som det förhoppningsvis framgår av den här artikeln så är den språkligt/psykologiska ärftligheten i minst lika hög grad väsentlig för förståelsen av hur identifikationer, beteenden och tankeinnehåll (föreställningar och föreställningssystem) uppstår och utvecklas t ex hos missbrukaren. Centralt här är hur tradition och kultur tränger sig på oss och påverkar oss i en omfattning som vi inte alls är medvetna om. Hur denna tradering går till har jag också beskrivit närmare i andra artiklar.

    VILKA ÄR DE VANLIGASTE FAKTORERNA SOM ORSAKAR MISSBRUK?

    Missbruk är framförallt ett för subjektet omedvetet traderat förhållningssätt, en ovana, ett existentiellt val eller lösning i form av en särskild identifikationsstruktur som subjektet lever inom och använder sig av t ex vid ställningstaganden, livskriser, tillkortakommanden och annat som triggar vårt medvetande. T ex. alkoholisten dricker inte för att få i sig själva innehållet i flaskan eller glaset. Det begäret snarare handlar om är att få ett glas eller en flaska till. Missbruket handlar m a o mer om en upplevelse att tillgodose och stilla en känsla av tomhet, en existentiell brist eller saknad, än om själva innehållet i glaset eller flaskan och dess kroppsliga effekter. Jag brukar ibland beskriva alkoholen som alkoholistens älskarinna, därför att den substituerar vanligtvis mänsklig längtan efter kärlek, värme, ömhet, närhet, kamratskap, komplementaritet, men också maktbegär, självhävdelse, utnyttjande och förnedring.

    EN STRUKTUR FÖR IDENTIFIKATION

    Missbruk är vad man inom psykoanalysen kallat för perversion. Inom den "franska" psykoanalytiska skolan kallas det fält som avgränsar psykosen från neurosen för perversion. Detta betecknar ungefär samma område som den amerikanske psykoanalytikern Otto Kernberg benämnt: borderline. Jaques Lacan , den franske psykoanalytikern, har också kallat perversionen för "fader-versionen" eller "vändningen mot fadern" (pére-version). Därmed avsåg han dels att ett offer bärs fram till den symboliske fadern, dels att Fadern i människor söker objektet för sitt begär i fetischen och i skönheten. Genom att missbruket är just en perversion så omtolkar missbrukaren därför också värdet och betydelsen av en symbolisk fadersgestalt och gör sin egen speciella tolkning av en sådan instans på följande sätt:

    Det centrala momentet i Sigmund Freuds s k Oidipuskomplex är barnets underordning under Faderns Lag. Denna lag innebär att det lilla barnet förväntas svara mot sin bestämmelse att separera från mamman och etablera sig i det kulturella spelet såsom kvinnligt eller manligt subjekt, flicka eller pojke. Efter en period av kroppslig enhet med mamman träder barnet in i en narcissisk och imaginär relation med sin mamma (som Lacan benämnde för "spegelstadiet"). Barnet försöker i detta stadium fylla sin mammans brist i livet (eller varat) och barnet försöker "lista ut" vad det tror att mamma saknar för att alltid vara glad och lycklig. Barnet uppfattar att mamman saknar något (eftersom ingen kan vara glad och lycklig jämnt) och börjar skapa sig föreställningar om hur mamman önskar att barnet skulle vara.

    Oidipuskomplexet innebär interventionen av ett tredje element i denna duala mamma-barn-relation, ett element som vanligtvis representeras av upptäckten av pappan eller äldre syskon; fadern, den symboliske fadern, Faderns Namn eller Faderns Nej. Detta Nej! ska förstås som incesttabuts universella regel; på ett omedelbart och individuellt plan kan denna regel definieras som en lag som påbjuder att; barnet måste acceptera att avstå från sitt exklusiva krav på moderns kärlek och etablera sig som ett separat och talande subjekt. Fadersnamnets funktion är att upprätta en åtskillnad i den narcissistiska kontinuitet som etablerats mellan mamman och barnet. Denna åtskillnadsprocess kallas den "symboliska kastrationen". Hotet av förlust rör inte så mycket rädslan att förlora penisen, (som beskrivits i Freuds kastrationskomplex,) utan snarare förlusten av barnets omedelbara realitet och vara. Förlusten gäller förhoppningen om att vara moderns Allt eller Fallos .

    ATT HANTERA LÄNGTAN, BRIST och FRÄMLINGSKAP

    Genom den "symboliska kastrationen" måste barnet avstå sina krav och önskningar visavi mamman. I detta grundläggs människans klyvning mellan sig själv som subjekt och en okänd del, som kallas det Reala. Människan är nu inte längre sin kropp utan har en kropp, som nu blivit Annan. Det avgörande i övergången till detta Oidipuskomplex är inte pappans reella person, utan hans symboliska funktion, som den som har Fallos för modern. Ur barnets synvinkel skulle detta kunna beskrivas som en övergång från

    1 . "Jag är Fallos (för min mamma), jag är hennes allt", till

    2 . " Nej, jag är inte hennes allt, det är han (pappan, den tredje) som har den", till

    3 . Frågan om att vara eller inte vara/ha eller inte ha fallos.

    Fallosen är i barnets värld är ett lika påtagligt som osynligt element , möjligt att likt en stafettpinne låta gå runt eller cirkulera i olika positioner, där jag är den, du har den, han har den, hon har den osv......detta något , som enligt Freud varje barn måste vara upptaget av: "-Är (har) jag eller är (har) jag inte det som skulle kunna väcka och upprätthålla mammas begär ?" Ifall jag inte är det, kan jag se att någon annan kan ha det för henne .

    Det äldre syskonet är inte avundsjukt på en yngre bror eller syster för att syskonet ligger vid mammas bröst, utan på den bild av fullständig helhet som denna bild av mamman och syskonet re-presenterar för barnet. En bild av helhet som barnet föreställer sig att det haft och som det inte längre har tillgång till. Psykotiker och psykotiskt strukturerade med missbruksbenägenhet, inbillar sig att de fortfarande (enligt punkt 1 ovan) är moderns Fallos d v s en del av hennes, i detta fall, allsmäktiga helhet. Enligt psykotikern har mamman ingen brist eller saknad, helt enkelt därför att psykotikern inte upptäckt att han är en åtskiljd separat entitet visavi henne. Han, subjektet vill inte upptäcka henne som ett fristående objekt.

    ATT AVSTÅ BEGÄRET eller NJUTNINGEN

    Den psykotiskt strukturerade förkastar, eller utesluter helt, Fadersnamnet och den åtskillnad som Faderns lag anger. Det är något som kanske angår alla andra, men inte honom själv. Fadersnamnet kommer då att uppträda som om det fanns utanför honom, i form av utifrån kommande röster eller andra hallucinationer. Hos den perverse missbrukaren, är det annorlunda. Denne missbrukare identifierar sig med modern och vänder sig, som namnet anger, mot fadern. Missbrukaren accepterar Faderns lag. Men till skillnad mot neurotikern som uppfattat denna lag om åtskillnad som en förbudslag, tolkar den perverse missbrukaren Faderns lag som en Njutningens lag. Faderns lag eller nej! påbjuder enligt den perverses uttolkning, ett överskridande . Individen skall enligt den perverse missbrukaren, vara ett redskap för den Andres njutning . Och njutningen är upphävandet av åtskillnaden i det tidlösa ögonblicket, ett ögonblick då åtskillnaden och tidens gång mot döden momentant har undgåtts eller upphävts. Ett ögonblick som paradoxalt nog därför är ett dödens ögonblick.

    Missbruket och perversionens njutning är m a o neurosens negativa form. Skillnaden mellan perversion och neuros ligger i sättet att förhålla sig till fantasmen (den omedvetna fantasin). För den perverse skall fantasmen konkretiseras och njutas (lidas), för neurotikern är den förbjuden. Missbrukaren t ex en alkoholist, som upptäckt att han är kastrerad (i symbolisk mening), identifierar sig med sitt objekt (modern) för att försöka annullera (upphäva) denna upptäckt. På motsvarande sätt som för andra perversa missbrukare t.ex. exhibitionisten (som döljer sig i den andres blick), lyckas han därmed dölja sin egen subjektivitet (som separat åtskiljt subjekt). Härigenom kan missbrukaren också vidmakthålla den illusoriska kunskapen; -"OK, jag har inte Fallos för min mamma, men åtminstone momentant, kan jag fylla hennes saknad och tillkortakommanden i livet. Desto mer lidande jag åsamkar mig, för hennes skull , desto allsmäktigare och mindre bristfällig kan jag göra min mor. Jag kan njuta henne och behålla henne, trots hennes frånvaro ". Genom denna inställning kommer missbrukaren också temporärt, att förneka de olikheter som köns- och generationsskillnader och vad dessas re-presentation i Fadersnamnet innebär.

    Masochistiska och sadistiska missbrukare erotiserar den smärta och sorg som följer på den symboliska kastrationen och gör denna smärta till ett njutningens föremål genom fetischering. Fetischen (ex. glaset, piskan, riset) uttrycker i förnekad form Fallos . Fetischens plats är i masochismen på objektets plats d v s masochisten själv. Hos sadisten (även han identifierad med sitt objekt och dennes lidande) placeras fetischen på ideal-jagets plats. Sadistens identifikation med objektet gör att han därigenom kan njuta objektets lidande.För den perverse gäller att han gör sig själv begärslös och ersätter begäret med fetischering. Genom att identifiera sig med den, som neurotikern riktar sitt begär mot; objektet, den andre (ursprungligen mamman) och på så sätt försöka upphäva olikheten visavi objektet, den andres alteritet, annulleras också begäret. Begäret har ju som sin förutsättning olikhet eller skillnad. Detta uppstår när något saknas, vilket missbrukaren i förnekelsens form ersatt med en fetisch. Dessutom är han ju objektet.

    Enligt Freud finns utöver en primär och erotiskt färgad masochism ytterligare två typer av masochism som en utvecklad form av den erotiska; feminin masochism och moralisk masochism. I den erotiskt färgade masochismen är lusten att tillfoga sig själv smärta och att identifiera sig med objektet knuten till just smärtan. Smärtan är ett spänningstillstånd, en förlust som hos Sado-masochisten bryter sig loss från driftsmålet: en (genital) utlösning. Härigenom blir smärtan s a s ett driftsmål i sig. Den feminina masochismen antas vara konstitutionellt betingad men förstärks av samhälleliga förhållanden. Den yttrar sig som underkastelse, aggressionshämning och passivitet. Även masochisten av manligt kön intar en feminin position i denna mening. Detta återspeglas i den manlige masochistens fantasiliv, där föreställningar om våldtäkt, kastration och barnafödande förekommer. Den moraliske masochisten avviker från de andra formerna i det att de sexuella komponenterna framstår som sekundära. Dess ursprung är en omedveten skuldkänsla och ett behov av självbestraffning. Strukturellt är den ett uttryck för en spänning mellan det krävande överjaget och ett jag som inte uppfyller kraven. Driftmässigt innebär den moraliska masochismen att överjaget förfogar över sadistiska impulser som härrör från dödsdrifterna, och som riktas mot jaget. Enligt Freud emanerar ur-sadismen från dödsdriften.

    VET MISSBRUKARE OM ATT DE SJÄLVA HAR PROBLEM?

    För att förstå missbrukaren måste man också förstå den narcissiska grandiosa självtillräcklighet denne lider och hur detta grundlägger och upprätthåller missbruket. Narcissismbegreppet är hämtat från den grekiska mytologin. Namnet Narkissos bars av en underskön gudason, som försmådde nymfen Echo och förälskade sig i sig själv efter att ha upptäckt sin egen spegelbild i en vattenyta. Narkissos blev så märkvärdigt upptagen av sin egen spegelbild att han förstelnades till en klippa. Den mytologiska textens poäng är inte att Narkissos blev förälskad i sig själv, utan snarare att han genom att inte kunna igenkänna sin egen spegelbild, saknade varje form av uppfattning om skillnaden mellan sig själv och sin omgivning. I sin artikel "On narcissism, an introduction " (1914) införde Freud en distinktion mellan vad han kallade överföringsneuroser och narcissistiska neuroser. Till de narcissistiska neuroserna räknade Freud de mentala tillstånd som kännetecknas av ett uttalat tillbakadragande av libido från omvärldens objekt, till det egna jaget. Dessa tillstånd benämner vi idag vanligtvis som psykoser, perversion, borderline, missbruk. Så hade ex. Karl Abraham redan 1908 utnyttjat termen narcissism för att beskriva schizofrena tillstånd. I behandlingssituationen yttrar sig skillnaden mellan narcissiska neuroser (= psykos och perversion) och överföringsneuroser i att, i det senare fallet är möjligt att etablera en överföringsrelation. Traditionell psykoanalys, som förutsätter att en överföringsrelation, mellan terapeut och klient har etablerats, kan däremot inte användas när libidon har dragits tillbaka från omvärlden.

    Freud tänkte sig först att det föreligger ett negativt beroendeförhållande mellan libido som investeras i jaget och libido som investeras i objekten. "Ju mer den ena utnyttjas, desto mer utarmas den andra". Senare föreslår Freud att jaget erövrar libido i form av narcissisk libido genom identifikation med det laddade objektet. Jaget antar objektets kännetecken och tränger sig på Detet som ett kärleksobjekt. Som ett mer fristående missbruksbeteende har den narcissistisk självtillräckliga personligheten börjat utkristalliserats i den psykoanalytiska teorin under 1900-talets senare hälft, eftersom de samhälleliga förhållandena i dagens industriländer förefaller vara en bra grogrund för den narcissistiska störningens uppkomst. Narcissism som missbruksbeteende kan beskrivas som en form av hybris eller högmod som försöker att återvinna det Freud kallade "oceankänslan", en lycksalig känsla av jämvikt, allmakt, odödlighet, frid, trygghet, frihet och förening (ungefär samma strävan som man återfinner i konst, religion och vetenskap).

    Den narcissiska missbrukarens längtan präglas av ett överväldigande och motsägelsefullt begär att få leva i en extatisk frihet från beroende och begär. Han undgår den symboliska kastrationen och separationen från modern, genom att förneka olikheten till andra människor. Förnekandet tar sig inte formen av en fetischering av idealjaget som hos sadisten eller fetischering av objektet (sig själv) som hos masochisten. Narcissistens saknad efter en ursprunglig enhet med modern ersätts av att en fetisch placeras på den Andres plats d v s i språket. Detta innebär att han genom användningen av bl a språket kan upphäva separationens faktum. När narcissisten talar, talar han med en sådan självsäkerhet och självupptagenhet, att det efter hand står klart att det är till sig själv som han talar. Detta ackompanjeras enbart av hans oförmåga att lyssna till och reflektera över den andres utsagor och åsikter, vilka inte tillmäts någon betydelse. Det narcissiska missbrukaren försöker finna en absolut jämvikt och förening med omgivningen (återkomsten till det förlorade Shangri-La, med barndomens mor). Han försöker därför utestänga begäret och den separations- och kastrationsångest som mötet med objektet (den andres alteritet) innebär, genom att helt enkelt identifiera sig med objektet och därmed upphäva olikheten.

    Den narcissiska missbrukaren (oavsett om denne är promiskuös sexmissbrukare, exhibitionist, kriminell, psykopatisk, droganvändare, bulimisk, maktmissbrukare, hustrumisshandlare, spel- eller Internetmissbrukare, utnyttjar minderåriga, närstående eller anställda) vägrar inse sitt ömsesidiga beroende och behov andra människor. Egna behov av missbruksbehandling avfärdas vanligen som nedsättande och som försök till personförföljelse, missfirmelse och kränkning. Påtvingade behandlingsinsatser kan uppfattas narcissiskt sårande till den grad att han tar sitt eget eller andras liv. Han förnekar eller har slutat bry sig om allt i omgivningen som stör jämvikten och självtillräckligheten; ekonomiska, sociala, kulturella och miljöfaktorer som avvikande uppfattningar, teorier, religioner eller levnadssätt. Det narcissiska missbrukarens krav på absolut jämvikt motsvaras av den Nirvanaprincip som Freud postulerat i dödsdriftsteorin (den inneboende längtan hos alla människor, efter ett fullständigt upphörande av alla spänningar). Narcissistens längtan rör dock snarare en längtan efter ett evigt liv än längtan efter döden. Hans längtan är en längtan efter frånvaro av längtan, den absoluta frid som så många mystiska traditioner talar om, som den andliga fullkomlighetens högsta stadium.

    Många psykoanalytiker (ex. Christopher Lasch, Janine Chasseguet-Smirgel, Joyce McDougall och Bruno Bettelheim) har varnat för att vi under 1900-talet fått en alltmer narcissisk kultur. Detta hänger samman med att föräldraauktoriteten och speciellt faderns betydelse (Fadersnamnet ) försvagats genom att skolsystemet, barnomsorgen och reklam- och underhållningsindustrin försökt överta många av de vårdande, disciplinära och fostrande uppgifter som tidigare skötts inom familjen. Detta förstärker de narcissiska fantasierna om en möjlig återförening med modern. Omsorgerna om barnen har i den nuvarande tidsandan i många fall lyckas kombinera de sämsta dragen i tidigare uppfostringsmetoder. Den sociala segregationen av barn och ungdom som alltid varit typisk för det borgerliga samhället, har exempelvis förstärkts genom urbaniseringen av samhället. Genom detta, och den nu så aktuellt höga ungdomsarbetslösheten, har barn och ungdom berövats möjligheter att lära av och delta i vuxnas samtal, liksom möjligheten till praktisk erfarenhet och deltagande i samfundets arbetsliv (jmfr skråväsendet). Å andra sidan presenteras barn och ungdom alltför tidigt för de vuxnas sexualliv, i en inbilsk förhoppning om att sprida en vetenskapligt och av nödvändighet grundad sexualupplysning. Detta understöds av musikindustrins och reklamvärldens tonårs- och ungdomsidealisering.

    Barnens förtroende för vuxna auktoriteter riskerar att undergrävas av missriktade försök att konfrontera barn med upplysningar som de är emotionellt oförberedda för. Enligt en psykiatrisk studie (M. Winn "Children without a Childhood "), undviker majoriteten av föräldrar att klargöra att det är de och inte barnen som ska bestämma, en del föräldrar under hänvisning till att alla ska vara jämlika. Föräldrar i dagens samhälle anstränger sig för att inte påminna barnen om dess omogenhet och beroende, som om detta var en brist hos barnet som inte får påpekas. Eftersom föräldrarna tvekar inför sin egen föräldraauktoritet (som följer av större erfarenhet), försöker föräldrar att bli sina barns kamrater. Påhejad av reklamindustrin lägger de an på ett ungdomligt utseende och ungdomlig smak, lär sig sina barns senaste slanguttryck och deltar med liv och lust i barnens aktiviteter. Den moderna tidens förälder gör kort sagt allt för att bagatellisera de skillnader som uppstår till följd av generationer och kön. Detta befäster enbart illusionerna hos barnen om den egna storheten och sexuella potensen som moderns Fallos och ökar nedvärderingen av medmänniskorna och i första hand faderns auktoritet.

    ÄR DET VANLIGT ATT MISSBRUKARE SÖKER HJÄLP SJÄLVA, UTAN ATT NÅGON NÄRSTÅENDE HAR GETT DEM SÅDANA RÅD?

    Missbrukaren förnekar och inte minst rationaliserar bort sin missbruksbenägenhet så länge som detta över huvud taget är möjligt. I det av Anonyma Alkoholisters (AA) godtagna behandlingsprogrammet Minnesotamodellen, tar man fasta på detta genom att missbrukaren skall erkänna sitt missbruk som en obotlig sjukdomsyttring. Om missbrukaren frivilligt eller genom någon honom närstående begär hjälp aktualiseras detta hjälpbehov oftast genom en pinsam incident eller händelse som missbrukaren likväl snart nog förtränger eller försöker rationalisera bort i terapin. Behandlingsmotivationen stoppas nästan alltid upp av att missbrukaren (p g a en bristande fadersnamnsmetafor) efterhand inte tillskriver behandlaren tillräcklig tillit och auktoritet. Detta uttrycker i behandlingsskedet missbrukarens narcissiska självtillräcklighet "att vara sig själv nok" som det grundläggande bakom missbruksbenägenheten. Det är m a o sällan som missbrukaren själv söker behandling eller vidgår sin problematik annat än som "pinsamma" beteendeavvikelser. De djupaste svårigheterna i personligheten - grandiositeten och den narcissiska självtillräckligheten - besvaras oftast med åtgärden: "att skjuta budbäraren". Vid behandling blir det därför svårt att etablera en godtagbar överföringsrelation som behövs som en nödvändig förutsättning för ett lyckat behandlingsresultat.

    VARFÖR ERFAR BARN OCH ANDRA NÄRSTÅENDE SKULDKÄNSLOR?

    Att värna den narcissiska självgodhet och självtillräcklighet som missbrukaren upprätthåller innebär att missbrukaren också hemfaller till ett vi-och-dom-tänkande, att försöka skapa allianser av medberoende plus en återkommande mycket aggressiv desavuering och nedlåtande attityd visavi omgivningen (det är f ö ingen tillfällighet att vuxna missbrukare ofta i yngre skolår anklagats för mobbingtendenser i förhållande till skolkamrater).

    En person, ständigt och återkommande missnöjd med det liv han eller hon lever och fast nog oåtkomligt sittande på en egenkonstruerad kejsartron av självtillräcklighet och självömkande destruktivitet, innebär en svårartad plågsam prövning för varje vuxen individ i en sådan persons närhet. Den vuxne individen kan överge en sådan självtillräcklig person, men missbrukarens barn äger inte en sådan valmöjlighet. Missbrukarens aggressivitet, ilska, förakt, och hävdande av ett tolkningsföreträde om att livet och livsbetingelserna är så katastrofalt negativistiska, illavarslande och destruktiva, träffar barnen som en fråga om - skuld. Barnets största skuld blir dess närvaro i något som det inte undkommer eller kan förstå. Barnet blir skyldigt - som alla offer - därför att det får ta hand om och försöka begripa den vansinniga vreden, föraktet och självdestruktiviteten som barnet ställs inför och inte kan hantera. Barnet betraktar inte den missbrukande negativistiskt inställde föräldern som ond eller destruktiv, utan identifierar sig tvärtom med den av missbrukaren utpekade onda yttre struktur som på ett paranoid sätt upprätthåller missbrukarens självdestruktiva världsbild och narcissiska ekonomi. Barnet tar på sig skulden därför att det är närvarande och just därför ensamt (tillsammans med syskon och ev. andra närvarande som upplever samma ensamma otillräcklighet) om att se och erfara hur missbrukarens världsbild är slagen i spillror.

    VAD GÖR JAG OM ETT BARN ELLER EN VÄN HAR PROBLEM MED EN MISSBRUKARE I SITT HEM?

    I Sverige finns en i lag (SoL) inskriven skyldighet för alla professionellt verksamma människor som arbetar med barn och ungdomar i offentlig verksamhet, att anmäla misstankar om övergrepp och missförhållanden i hemmet till socialförvaltningen i kommunen. Denna anmälningsskyldighet efterlevs tyvärr dåligt av många yrkeskategorier och är inte tillräckligt implementerad i professionalismen hos många. En bättre efterlevnad av gällande lagstiftning skulle därför förbättra situationen och miljön i hemmet för många barn. Alla människor äger dessutom möjlighet att kontakta individ- och familjeomsorgen (IFO) i aktuell kommun för såväl anmälan som rådgivning. Socialförvaltningen är skyldig att snarast öppna upp en utredning vid sådan anmälan.

    Även om anmälan till socialförvaltning inte alltid leder till omedelbara åtgärder eller ingripanden, så är det en viktig markering att "lägga näsan i blöt" genom t ex en anmälan. Anmälan i sig avlastar närståendes skuldkänslor för missbruksbeteendet även om den närstående själv varken vill medverka i förfaringssättet eller senare i utredningen. För missbrukaren fungerar anmälan som en bekräftelse på omvärldens fientlighet, vilket momentant kan förvärra missförhållandena. Långsiktigt kan en anmälan dock fylla en mer preventiv verkan och samtidigt stärka närståendes självförtroende och beslutsamhet till att både söka yttre stödinsatser som till en brytning med missbrukaren.

    VAD SKA JAG SÄGA? HUR KAN JAG I ÖVRIGT AGERA?

    I förhållande till missbrukarens närstående kan det också vara bra att ge bekräftelse och stöd i att du har förstått och uppfattat rådande missförhållanden, samt att ge en positiv hänvisning till övriga professionella hjälpinsatser (Polismyndigheten, Frivårdsmyndigheten, Skolhälsovården, Barn- och Ungdomspsykiatrin(BUP), Kyrkan, privat verksamma psykologer och behandlingsinstitutioner.) och frivilligorganisationer (t ex AnonymaAlkoholister, Kvinnojouren, Rädda Barnen).

    I de fall missbruksförhållanden endast kan skönjas eller antytts på vaga grunder, får man ställa ytterligare och mer klargörande frågor, men med utgångspunkten och hänvisningen till vad som redan antytts eller framkommit. (Ex. - Du sa det och det, då och då, vad menade du egentligen med detta?) Om du har en genuin omtanke, undvik inte att ställa raka men kanske jobbiga frågor! Godta dock avgivna svar från vuxna personer, utan övertolkningar. Beträffande barn (med brusten vuxentillit) så framkommer missförhållanden oftast i teckningar och lekaktiviteter.

    HUR PÅVERKAS SITUATIONEN FÖR BARNEN SENARE I LIVET?

    Missbruk och övergrepp mot barn får en livslång och ibland en fullständigt förödande effekt och verkan (även om detta inte manifesteras direkt eller synbart). Barnpsykologen D W Winnicott (1896-1971) har t ex beskrivit detta med orden "Ni sådde ett barn och skördade en bomb!" Vad Winnicott syftade på var att det är barnets rätt att vara omoget, och att det är mogna vuxna människors skyldighet att tro på sin egen mogenhet särskilt när barnen blir tonåringar. Winnicott beskrev med dessa ord egentligen den vanliga tonåringen. Barnet till missbrukaren (den missbrukare som så uppenbart tappat ansiktet och föräldraauktoriteten inför sitt barn) utvecklar en alltmer förvanskad identitet och självbild som inte sällan blir atombombslik om vi ska följa barnpsykolog Winnicotts metaforiska beskrivning av den vanlige tonåringen.

    Missbrukarens barn tvingas ofta till bortträngning av de värsta övergreppen vilket i sin tur bl a leder till en idealisering och skönmålning av plågoanden och dennes missbruksbenägenhet. Omedvetet skapar upprepningstvånget likartade situationer och händelser där subjektet är fångat i att försöka påminna sig om, bearbeta och försona sig med en sorg, en ensamhet, ett förakt, en vanmakt och förtvivlan, som det inte kan förstå eller begripa ens decennier efter ursprungssituationen. Erfarenheterna kan också utvecklas till förakt för liv och människor, psykosomatiska symtom, brottsutövning och kriminalitet, eget missbruk och ett helt register av andra grava psykologiska komplikationer och störningar.

    FINNS DET NÅGOT POSITIVT MED DETTA?

    Missbruk är i såväl konkret som symbolisk mening en totalt meningslös aktivitet. Alla typer av fysiologiska/materiella/somatiska fenomen skapar sin egen specifika psykologi och föreställningsvärld. Detta gäller också fenomenets negering och immaterialitet. Meningslöshet och ett Inget-ting äger också sitt specifika föreställningsinnehåll och sin psykologi. Ibland uppstår just psykologin som en pendang till avsaknaden av ett förnuft eller ett materiellt substrat. (Ex. en paranoid klient som alla egentligen struntar i, men som tror det motsatta genom förföljelseidéer .) Sigmund Freud var en mycket klok person och som läkare förstod han psykologins koppling till det materiella substratet, somatiken och kroppen. Vad han inte förstod var att hans begrepp det Omedvetna just uppstår av psykologins konstituering och symbolisering av Inget-tinget, d v s utifrån frånvaron, bristen, saknaden, längtan, begäret, hoppet och avvikelsen.

    Att psykologi i form av ex. drömmar, förhoppningar, föreställningar och övertygelser i sig skapar materiella värden, en materialitet eller fysiskt påtagliga fenomen, är Mayakulturen, Egyptens pyramider, ja hela den mänskliga kulturen och kreativiteten lysande exempel på. Psykologin skapar på motsvarande sätt också sina egna somatiska yttringar för den villfarne i missbrukets träskmarker.

    Sammanfattningsvis så brukar man tala om att missbruket utvecklas i olika faser eller en s k missbrukskarriär:

  • Experimentfasen
  • Anpassningsfasen
  • Tvångsmässigt missbruk
  • Utbrytningsförsöksfasen
  • Behandlingsfasen
  • Frigörelsefasen
  • Ibland, i mer sällsynta fall och under vissa förutsättningar (t ex kunnigt psykoterapeutiskt stöd- och bearbetning) kan framgång, talang, kreativitet och begåvning t o m växa sig större och starkare i en depraverad miljö i sitt ursprung präglat av bomber och missbruk, ja t om som en förutsättning för en framgångssaga. Betingelserna för detta är därvid knutna till:

  • antagandet av Fadersnamnet
  • frågan om hur jag bäst hanterar narcissismen
  • missbrukets art och karaktär
  • stödet från "vittnen"
  • personlighetens existentiella strukturering, vilja, uthållighet och anpassningsförmåga.
  • Om du har frågor eller känner oro i anledning av ovanstående bör du besvara frågorna i följande screening-test och boka tid hos Eliazon för konsultation/vägledning (särskilt om du besvarar 2 av de 5 frågorna positivt):

    Torbjörn K A Eliazon

    Screening-test: Behöver du stöd, vägledning eller hjälp i att ändra en ful ovana eller problembeteende?

    1. Har du någon gång under det senaste året utövat en och samma ovana mer än du egentligen tänkte?

    Aldrig Ibland Ofta Alltid/Jämt

    2. Har du någon gång under senaste året blivit kritiserad på grund av att din ovana?

    Aldrig Ibland Ofta Alltid/Jämt

    3. Har det någon gång under senaste året varit häftiga diskussioner hemma om hur du handskas med Din ovana?

    Aldrig Ibland Ofta Alltid/Jämt

    4. Har du någon gång under året som gått haft skuldkänslor på grund av dina ovanor?

    Aldrig Ibland Ofta Alltid/Jämt

    5. Har du någon gång under det senaste året ljugit medvetet eller på annat sätt försökt dölja din ovana för någon?

    Aldrig Ibland Ofta Alltid/Jämt

    En personlig vägledare i missbruksproblematik hos Eliazon: Skaffa hjälp hos Eliazon, för större framgång i karriär och jobb redan idag! Buy at AllPosters.com

  • Hjälper dig se bakomliggande behov till missbruket och vad du behöver arbeta med för att bättre hantera ovanan
  • rehabiliterar människor tillbaka till arbete, businesspreferens, arbetsmarknad eller företag
  • optimerar och stärker din självkänsla, dina talanger och förmågor
  • förbättrar dina förmågor till stress-, konflikt och ångesthantering
  • stöder enskilda, anställda, ledning och företag i ev. behov av omställningsarbete, outplacement och svåra beslut och ställningstaganden i anledning av missbruket
  • ger coachning om den omgivande sociala kulturen och arbetsmarknadens villkor, behov, krav och omvandling i en dynamisk marknadsekonomi
  • Personlig vägledning vid missbruk är en beprövad privat rehabiliteringsservice från Eliazon som utifrån en erfarenhetsbaserad metod kallad Psych Up Artist™ skapar förutsättningar och möjligheter till bättre hälsa , en ny karriär och karriärutveckling för dem som redan står eller riskerar att hamna utanför den reguljära arbetsmarknaden. Program Psych Up Artist™ innebär fördjupat mentorskap, en reflektion och utbildning i psykologiska förutsättningar, psykologiskt bemötande och potentiellt kreativa utvecklingsmöjligheter. Övergripande fokus är mänsklig kommunikation och bemötande, relationernas och arbetets centrala roll, etik, normer och värderingar samt olika arbetsplatsers och situationers specifika psykologi. I programmet Psych Up Artist™ fokuseras även hur enskilda individer lämpligen utifrån egna förutsättningar (arbetslivserfarenhet, ålder, kön, utbildningsbakgrund, tradering, arbetsmarknad m.m), med tillägg av professionell förberedande psykologiskt utbildning, kan förhålla sig till, hantera och bemöta egna och andras bekymmer, olust, resignation och de ibland krisliknande och frustrerande frågeställningar som aktualiseras vid, eller blir följden av t ex förändrade arbetsuppgifter, långtidssjukskrivning eller en påtvingad arbetslöshet. Vägledningen innebär direkta, konkreta och snabba insatser för en framgångsrik och lyckad rehabilitering från missbruket baserat på personlig förmåga, preferens och talang hos individen. Insatserna gör aktuella individer som genomgår den personliga vägledningen frisk, entusiastisk, glad, kreativ och mer hängiven till ett produktivt arbete och en meningsfylld tillvaro igen.


    JA, jag vill att ni kontaktar mig i anledning av ovanstående. Kontakta mig så snart som möjligt, enligt följande (önskemål om t ex särskild tidpunkt för kontakt kan anges under övrig information):


    Namn:


    Personnummer:


    Adress:


    Telefon:

    E-mail:

    Kontaktorsak och övrig information:


    Tack, vi återkommer enl. uppgifter du lämnat så snart vi kan !

     





    ELIAZON SVENSKA INDEXSIDA




    Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk



    www.CompulsiveAddiction.com
    Livsstil - Framgång - Fascination - Perspektiv - Emotion - Kommunikation - Utveckling

     

    Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk - Email

    | Eng.Hemsida | Svensk hemsida | Dockkläder | Tidsbeställning | Kontakt |
    Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk

    Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk - Psykologi Östersund

    Mat, sex, spel, shopping, makeover och alkohol

  • Socialstyrelsens råd & hjälp betr. missbruk
  • Wikipedia om missbruk
  • Svenska Wikipedia om psykolog
  • Anorexi-bulimi information
  • Stöd & hjälp, medicinska risker och orsaker med anorexia
  • Svenska Ångestsyndromsällskapet
  • Psykologer (Psychologists)
  • Sjukvårdsrådgivningen
  • Mat som lust eller tvång
  • Dansk Psykolog Förening
  • Sveriges läkarförbund är läkarnas fackförbund
  • Om tvångsmässigt tänkande på sex och inre tvång att utföra sexuella aktiviteter, sexvanor och sexmissbruk
  • Wikipedia om sex
  • Om riskspel, spelmissbruk och spelberoende
  • Makeover missbruk
  • Köpberoende och köpmissbruk
  • Alkohol – Riskbruk, missbruk och beroende
  • Personlig Coach & Vägledare
  • Abstinens vid alkoholmissbruk
  • Stresshantering, välbefinnande och den psykosociala arbetsmiljön
  • Intersearch Coach
  • Beroende och missbruk
  • Wikipedia om coaching
  • Beroende och missbruksbenägenhet
  • Oniomani - Shopaholism - Shopaholic
  • Träningsmissbruk - träningsberoende
  • Arbetsnarkomani, arbetsholism, arbetsberoende
  • Nikotinmissbruk och tobaksberoende
  • Koffeinmissbruk och koffeinberoende
  • Om coca-cola, kaffe, kaffeberoende eller s k koffeinberoende
  • Om koffein som beroendeframkallande medel i Coca-Cola
  • Om missbruk & beroende i litteraturen

  • Sören Kierkegaard - Begreppet ångest
  • Sören Kierkegaard - Antingen-eller: Ett livsfragment, D. 1
  • Sören Kierkegaard - Antingen-eller: Ett livsfragment, D. 2
  • Paul Moxnes - Positiv ångest
  • Helen Kennerley - Hantera din ångest och oro
  • Kerstin Hellström, leg psykolog - När barn och ungdomar mår dåligt
  • Roberto Harari - Introduktion till Lacan's seminarier om ångest
  • Jacques Lacan - 4 fundamentala begrepp i psykoanalysen
  • Jakob Carlander - Starka känslor, affekter och emotioner
  • Sigmund Freud - Sexualiteten
  • Katarina Johansson - Riskbruk och missbruk : alkohol - läkemedel - narkotika
  • Viktor Frankl - Viljan till mening (logoterapi)
  • Viktor Frankl - Livet måste ha mening (logoterapi)
  • Sartre, Jean-Paul - Skiss till en känsloteori
  • Arnetz & Ekman(red) - Stress
  • Otto F. Kernberg - Aggressivitet, Narcissism, och Själv-Destruktivitet
  • Tjus, Broberg & Almqvist - Klinisk barnpsykologi
  • Vägledning och stöd i Östersund

  • Vägledare i missbruksfrågor - Östersund
  • Turist- & Kongressbyrån i Östersund
  • Östersunds-Posten ÖP
  • Länstidningen i Östersund LT
  • Östersund
  • Norsk Psykologforening
  • Svenska Psykologförbundet
  • Dansk Psykolog Forening
  • Institutt for psykologi Tromsø
  • Psykologi i Norden
  • Institut for Psykologi, København
  • Yrkesbeskrivning Psykolog
  • JämtlandHärjedalen.Com

  • Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk
    Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk
    Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk
    © 2006 eliazon.com. All Rights Reserved
    Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk
    Hjälp vid missbruk/beroende av mat, sex, spel, shopping och alkohol - Beroende & Missbruk