Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom   Reklam och annonsering på Internet - Eliazon Annons - Åre/Östersund - Marknadsföring och psykologi i Åre och Östersund
Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom

In English

Hem|Sök |Panik Ångest|Bra Framtid|Neuros - Psykos|Säkerhet| Artist Jobb | Jobb| Barn Familj Skola| Jobb Ledare|Barn & Ord|Hot Relation| Skönhet| Vänner| Modell| Cashmere| Fascination| Test Minne| Analys|Utbrändhet |Mejlterapi| Privat Läkare & Psykolog| Onda ögat| Gala i barnpsykologi| Test Välbefinnande| Tema Utbildning| Föräldrar| T-shirt| Utbildning o kurser|Boka Tid
Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom
Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdomBarnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom
Barnpsykologi: Donation och bidrag till utbildning, vård och behandling av våra barn och ungdomar
Eliazon - engelsk hemsida

Eliazon - svensk hemsida

Ekonomi, donation och bidrag för utbildning,
vård och behandling av barn och ungdom


Inga vuxna behöver egentligen stå tomhänta eller handfallna inför de svårigheter som barnpsykologin ska försöka bistå våra barn och ungdomar att lösa! Buy at AllPosters.com
Qilinfonden

Eliazon Web Sites är en icke-kommersiell utbildnings- och opinionbildande verksamhet med inriktning i huvudsak på psykologiska modeller, förmedling av erforderlig psykologisk kunskap, råd, behandlings- och stödinsatser till barn, ungdomar och deras familjer. Utbildnings- och opinionsverksamheten genom Eliazon Web Sites är huvudsakligen sponsrad och finaniserad privat, av företaget Qilin Psykologkonsult - eliazon. Barnpsykiatrikommitténs slutbetänkande (SOU 1998:31) informerade om att "behandlingen av barn och framförallt ungdomar med sammansatt och svår problematik och där omhändertagandegraden måste vara hög, är ekonomiskt kostsam. Det rör sig om en dygnskostnad på mellan 1000 och 5000 kr beroende på omhändertagandegraden och behandlingsbehovet. I en liten kommun kan kostnaderna för en ungdom som behöver sådan behandling innebära att kommunen får stänga en daghemsavdelning. Enligt Socialtjänstlagen är det ytterst kommunen som ansvarar för att en behövlig vård kommer till stånd. "

Från tidigare erfarenheter inom rättspsykiatrin kan vi tillägga att de vuxna rättspsykiatriska klienter som hade den grövsta kriminella och psykiatriska belastningen, med tidig debut i avvikande beteende, inte sällan genererade samhället kostnader uppgående till ca 40-50 miljoner kronor under sin livstid, enbart för tillsyn, behandlingförsök och försörjning! Dessa höga samhällskostnader och det psykiska och fysiska lidande som dessa klienter tillfogat andra medmänniskor, hade med säkerhet kunnat nedbringas om aktuella klienter erbjudits ett adekvat omhändertagande, vård- och behandling och ett överhuvudtaget alternativt bemötande, under skoltiden i barn- och ungdomsåren. Avsatta medel för t ex elevvården i en del kommuner beräknas i dagsläget, snart 10 år efter Barnpsykiatrikommitténs betänkande, fortfarande inte motsvara mer än högst ca 300-400 kronor per elev och år! Detta belopp ska jämföras med Barnpsykiatrikommitténs utredningsförslag 1998 om en höjning av det riksgenomsnittliga beloppet till 1100 kronor/elev.

I vår verksamhet kommer vi ständigt i kontakt med barn som måste definieras som barn eller ungdomar med särskilda behov. Därutöver tillkommer barn som är inskrivna eller varit föremål för utredning hos sjukvården. Härutöver finns antagligen ett stort mörkertal av barn med definierade och odefinierade svårigheter i form av läs- och skrivsvårigheter, sociala och framförallt introverta beteendestörningar i form av ex. anorexi-/bullemi, fobier, tvångstankar, dålig självbild etc, som till dels uppmärksammats genom tillhandahållande av särskild specialundervisning och avpassad studiegång på varje skolenhet, ibland tagit direktkontakter med Barn- och ungdomspsykiatrin(BUP), men som till dels antagligen inte uppmärksammats överhuvudtaget.

Misstanken om att det finns ett mörkertal av mer introverta svårigheter bekräftas delvis av den könsmässiga snedfördelningen mellan pojkar,ca 65 % och flickor, ca 35 % , som sökt vår hjälp under åren. Överrepresentationen av pojkar kan givetvis förklaras delvis av att pojkar ibland har en försening i sin skolmognadsutveckling i förhållande till flickorna, men detta är allmänt känt hos pedagogerna i skolan och förklarar inte att pojkarna skulle vara mer psykiskt labila. Förklaringen är snarare att pojkarna agerar ut sina psykiska problem i extroverta beteendestörningar som synliggör problemet för omgivningen. Flickornas psykiska svårigheter vänds inåt mot det egna jaget och och den egna självbilden, vilket gör att vi ofta inte möter de här flickorna omedelbart när det behövs utan senare som kvinnor och egna mödrar d v s i vuxen ålder (ca 70-80 % av våra vuxna klienter är kvinnor). Mörkertalets storlek är också beroende av hur benägen och kunnig personal och ansvariga inom olika skolor är att inventera, kartlägga och "fånga upp" elevernas behov av stödjande elevvårdsinsatser, vilket tycks variera, ibland i hög grad, mellan olika enheter, lärare och kommuner.

Underhand gjorda erbjudanden till förskolärare, lärare och rektorer om handledning och "bollplanksfunktion" i psyko-sociala frågor, föräldrastöttning osv, har antagits hos många, men inte utnyttjas eller alldeles för sent i många fall. Vi tycker att Barnpsykiatrikommittens förslag visar, att varken en skola med uppenbara brister i resurser på elevvårdens område, eller en socialförvaltning utan en specialiserad barnkompetens, gör vad den kan för att påräkna tilltro och auktoritet när vuxenvärlden i sina ekonomiska ställningstaganden på ett flagrant sätt vänder barn med särskilda behov ryggen. Auktoritet och makt är så intimt förknippad med pengar och ekonomiska förutsättningar att faktiskt kunna åtgärda uppenbara brister och behov och att göra meningsfullt goda och mer långsiktiga investeringar, att en skolledare eller politiker utan erforderlig ekonomisk back-up, förlorar både sin auktoritet och ter sig fullständigt maktlös.

Det är, tvärtemot kortsiktiga ekonomers ståndpunkter, helt korrekt och riktigt att i de fall utgifterna gäller barn och ungdom, låna och sätta sig i ekonomisk skuld (till bl a den löpande driften!) för att barnen ska få det bättre. Detta helt enkelt därför att det är dessa barn själva (plus deras nuvarande kamrater)som får betala i vuxen ålder, antingen i priset av stort psykiskt- och socialt lidande och förtidigt vridna och åldrade kroppar eller i räntor på en ekonomisk skuld, som om inte annat gör att det speciella barnet får en minnes- och hedersvärd barndom. Hur kan vuxenvärlden leva med skulden av en känsla att inte ha gjort tillräckligt bra ekonomiska investeringar och avvägningar för dess barn och barnbarn? Finns det en önskan hos vuxenvärlden att lära barnen att vi lämnar den slagne på marken och sparkar till honom ytterligare en gång med tillmälet "-Du klarar dig nog utan hjälp, lille vän!", innan vi vänder ryggen till? När ska vuxenvärlden lära sig skilja på genuina grundläggande mänskliga behov (som inte sällan kännetecknar barnen) och omättliga rovgiriga krav och begär (som allt mer genomsyrar vuxenvärlden)? År 2006 fryser en tonåring ihjäl på gatan i en medelstor stad i Sverige, andra barn har tagit sina liv. Fåtalet som reagerar tystnar inför vallöften där andra skönmålar och överbjuder varandra.

Fler oroande och kalla fakta om barn och ungdomar.

Barnmisshandel är förbjudet i Sverige sedan 1979. Efter att lagen mot barnaga infördes minskade antalet barn som misshandlas i hemmet fram till år 2000.

Barnmisshandel är dock tyvärr ett lika stort problem i dag som den var för sju år sedan.

Fler föräldrar uppger t o m att de slagit, huggit tag i, ruskat eller knuffat sitt barn.

Mellan en och två procent av tillfrågade barn uppger i undersökningar att de blir slagna många gånger under ett år.

Barn i hem med dålig ekonomi eller i hem där det förekommer våld mellan föräldrarna utsätts oftare för misshandel.

Barn och ungdomar i socioekonomiskt missgynnade miljöer har oftare psykiska och psykosociala problem.

Barn under sex år, utlandsfödda barn och barn med långvarig sjukdom misshandlas oftare än andra.

Barn som utsätts för våld i hemmet är också mer inblandade i mobbning i skolsituationen.

Vart fjärde barn som blivit slagen säger att de inte har någon vuxen att anförtro sig åt.

Antalet ungdomar som lagfördes för misshandel ökade med 19 procent mellan 2005 och 2006.

1 av 3 av pojkar (mellan 10 och 18 år) uppger att de vid något tillfälle blivit sparkade eller slagna.

60 procent av ungdomarna i årskurs tre på gymnasiet uppger att de känner fler än fem personer som blivit utsatta för brott.

19 procent av tillfrågade ungdomar mellan 13 och 16 år i Stockholm säger att de själva utövat våld (ibland inkl. vapeninnehav, gängvåld)

Gruppslagsmål mellan olika ungdomsgrupper har ökat kraftigt i storstäderna.

På sju stora sjukhus har antalet misshandelsfall ökat med 28 procent de sista 5 åren (Gatuvåld mot 15-24-åringar).

Självmordsförsök bland unga verkar ha ökat och självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i sena tonår och början av tjugoårsåldern (enl. Psykiatrisamordningen).

Unga kvinnor i åldrarna 15-24 är kraftigt överrepresenterade när det gäller självmordsförsök.

Flickors alkoholkonsumtion är högre än någonsin. Antalet tonårsflickor (13-17 år) som akut omhändertas ökar.

Enligt en grov uppskattning av Socialstyrelsen är vart tionde barn i riskzon för en negativ utveckling och 2-5% har mer allvarliga problem.

En av två pojkar och en av fem flickor som visar ett allvarligt normbrytande beteende riskerar att bli kriminella (enl. Psykiatrisamordningen).

En allt större grupp ungdomar kommer aldrig in på arbetsmarknaden.

Enligt skolverkets senaste statistik kan en heltidsanställd skolpsykolog få ta hand om mellan 500 till upp till 188 800(!) enskilda elever (median 1800).

Det behövs ett betydande resurstillskott för att den psykiska ohälsan ska mötas med lika hög ambitionsnivå som den kroppsliga ohälsan (enl. Psykiatrisamordningen).

Det kan m a o ibland vara med stor sorg som vi erfar hur vuxenvärlden sviker barn och ungdomar av rent egoistiska motiv (t ex ibland vid skiljsmässor). Psykologiskt arbete med barn och ungdomar är inget ändamål i sig och inte heller någon lukruativ lönsam affärsidé, utan ett allvarligt tidsödande arbete som är givande för att vi kan göra stor långsiktig nytta med relativt lite professionell insats och ekonomisk uppoffring i nuet. Genom försök till hushållning av tidvis knappa intäkter, insamling och förvaltning av ekonomiska gåvomedel kan vi ge fortsatt god professionell vägledning och tillgodose åtgärds- och utredningsinsatser för barn och ungdomars tidiga psykosociala utvecklingsbehov. Att göra prioriteringen vi gör om att lägga stor del av våra ekonomiska och tidsmässiga resurser till arbete med barn och unga innebär samtidigt uppoffringar och risker när andra (t.ex beslutsfattare, banktjänstemän, revisorer och andra med mer inskränkt och bunden ekonomisk världsåskådning) inte delar eller förstår att sätta sig in i gjorda prioriteringar och finansiell problemställning. Om sådana aktörer inte vill utöva sitt samhällsansvar utan tvärtemot förlustar sig friheter till maktutövning, uttrycker raljanta kommentarer, insinuanta hotelser eller helt enkelt uppvisar ett ohövisk oförstående uppträdande mot seriositet och basal nödvändighet i verksamheten, lär sorgen över vuxenvärldens underlåtenhetssynder breddas ytterligare hos dem som berörs och upplever behov av verksamheten. Genom donationer och insamling av ekonomiska bidrag kan vi så länge verksamheten anses nödvändig täcka vissa kostnader och finansieringsbehov för t ex:

* Utredning av begåvning, kognitiv funktionsnedsättning, beteendestörning och övriga psykologiska komplikationer i skolsituationen och på fritiden.
* Inhämtning av andra specialistutlåtanden.
* Åtgärdsprogram, barnpsykoterapi, lekterapi, stödjande och bearbetande samtal.
* Ge individuell rådgivning, utbildning och handledning till skolpersonal, föräldrar, närstående och andra viktiga personer i barnets värld.
* Psykoterapi, stödjande- och bearbetande samtal till föräldrar och syskon.
* Bidraga vid urval, rekrytering och vidareutbildning av resurspersonal.
* Bedriva resor, upplysnings- och bildningsverksamhet till grupper av människor om barn- och ungdomars psykosociala förutsättningar och basala behov.
* Främja studier, författarskap, forskning, kompetens- och metodutvecklingutveckling med särskild tonvikt på barn med särskilda behov, könsidentitetens- och föräldrarollens utveckling.
* Att upprätta, utge och finansiera behandlings- och rehabiliteringsprogram, stipendier samt kontantbidrag.

Om Ni önskar stödja ovan beskrivna ändamål och verksamhet med ett stort eller mindre ekonomiskt bidrag, kan Ni göra detta genom direkt inbetalning här: ----->


Ni kan även skicka Ert bidrag till postgiro 462 23 17 - 8. Ange i sådant fall "Qilinfonden - Våra barn" på inbetalningskortet (plus ev. anvisningar eller instruktioner hur Ni särskilt önskar att medlen används).

Eliazon bedriver sedan 1989 verksamhet enligt 6 kap. 6 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) och finns därmed i Socialstyrelsens vårdgivarregister och under Socialstyrelsens tillsynsansvar. Vi måste börja tilltro varandra ordens betydelse igen (som i Begynnelsen och inte minst för våra barns och ungdomars skull) och Ni har därför mitt ord, mitt ansvar som verksamhetschef och mitt mångårigt upparbetade anseende och tillit inom branchen på att Er generositet kommer barnen, ungdomarna och deras vårdnadshavare till gagn. Inga vuxna behöver egentligen stå tomhänta eller handfallna inför de svårigheter som barnpsykologin och dess förespråkare har att försöka hjälpa våra barn och ungdomar att lösa! Tack för Er gåva.

Torbjörn KA Eliazon, verksamhetschef
Leg.psykolog/socionom


JA, jag vill att ni kontaktar mig i anledning av ovanstående. Kontakta mig så snart som möjligt, enligt följande (önskemål om t ex särskild tidpunkt för kontakt kan anges under övrig information):


Namn:


Personnummer:


Adress:


Telefon:

E-mail:

Kontaktorsak och övrig information:


Tack, vi återkommer enl. uppgifter du lämnat så snart vi kan !

 





ELIAZON SVENSKA INDEXSIDA




Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom



www.eliazon.com
Livsstil - Framgång - Fascination - Perspektiv - Emotion - Kommunikation - Utveckling

 

Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom - Email

| Eng.Hemsida | Svensk hemsida | Dockkläder | Tidsbeställning | Kontakt |
Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom

Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom

Övergivna barn önskar mer tid av vuxna

Trött på att försörja ungar? I BRIS-rapporten 2008 kan vi läsa att bara 56 % av de barn som kontaktar BRIS bor kvar hemma hos sina ursprungliga kärnfamiljer. Barnens högsta önskan idag är mer tid tillsammans med sina föräldrar.

Mest monumental är upplevelsen av övergivenhet och känslan av att vara överflödig hos barnen. Vissa barn berättar om att de ständigt bli hänvisade till sina rum, andra vandrar runt ute på stan om kvällarna, några har en nyckel med sig och går bara hem när föräldrarna är borta eller sover.

Barn idag blir bärare av vuxenvärldens obearbetade aggressivitet, tillkortakommaden och stress. Ett 13-årig flicka säger i rapporten : -"Jag älskar min mamma, men min pappa tar bort min livslust, jag orkar snart inte leva mer. Han klagar på allt jag gör. Skäller och skriker om allt! Han säger varje dag att han är trött på att försörja mig. Det är fan skit jobbigt att höra när man är 13!"

KONTAKTORSAKER HOS BRIS

Familjekonflikter 21%
Kamratrelationer 19%
Kärleksrelationer 15%
Ensamhet 14%
Mobbning 14%
Annan psykisk ohälsa 12%
Existensiella/livsfrågor 9,9%
Självmord/självmordstankar 9,3%
Självdestruktivitet 9,1%
Identitetsfrågor 8,1%
Sorg 7,8%
Fysisk misshandel 7,5%
Skolproblem 7,5%
Kropp/utseende 7,0%
Boende 6,6%
Sexualitet 6,4%
Sexuella övergrepp/ofredanden 6,2%
Stress 5,2%
Missbruk i familjen 4,6%
Skilsmässoproblem 4,3%
Ätstörningar 4,0%
Könsutveckling 4,0%
Psykisk misshandel
Fysisk ohälsa 3,2%
Barnets missbruk 2,9%
Vanvård/Omsorgssvikt 2,8%
Fysisk/Psykisk ohälsa 2,6%
Graviditet 2,4%
Myndighetsproblem 2,1%
IT-relaterat 1,7%
Ekonomi 1,6%

Källa: BRIS-rapporten 2008

Psykisk hälsa hos barn

Rådgivning och stöd till föräldrar förbättrar barns psykiska hälsa (enl. empirisk forskning). Det gäller bland annat stödinsatser med inriktning på föräldrarnas beteenden och kunskaper om barn. Avgörande för värdet av sådant stöd är dock att föräldern vill ta del av det och tar kontakt med erfarna experter på området. Eliazon erbjuder både enskilt stöd i föräldrarollen (i form av t ex telefonrådgivning) och strukturerat stöd i grupp (leder föräldragrupper med ett på förhand bestämt innehåll). Kontakta Eliazon här.

Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom

Medicin ersätter psykologhjälp

Enligt undersökning refererad i SvD så nekas minst ca 30 000 personer med behov av psykologstöd sådan hjälp årligen - därför att de inte har råd. Antidepressiv medicinering, med de allvarliga biverkningar som FDA (The US Food and Drug Administration)erkänt, är i dag det huvudsakliga alternativet för den fattige som egentligen behöver akut psykologhjälp vid en livskris i Sverige.
Läs hela artikeln i SvD

Föräldraskolan

Genom Föräldraskolan får du tillgång till eftersökta professionella tjänster och fri information om olika roller och förhållningssätt i föräldraskapet.
Föräldraskolan

Privat Psykolog Läkare Medicin

  • FreeDonation.com
  • Röda Korset
  • BBC- Donation
  • Läkare utan gränser
  • Självmord hos barn och ungdom
  • Svenska Ångestsyndromsällskapet
  • Ungdom
  • Barn och Föräldrar
  • Ungdom
  • DN Ekonomi
  • Sveriges läkarförbund är läkarnas fackförbund
  • Som en blixt från klar himmel: hjärtklappning, bultande hjärta, ökad hjärtfrekvens m.m
  • Barnuppfostran och barn
  • Läkartidningen
  • Barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning - FUB
  • Stockholms läns landsting
  • Barn med rörelsehinder - RBU
  • Depression.com
  • National Institute of Mental Health (NIMH) - Behandling av depression
  • NordForsk - nordiskt samarbete inom forskning
  • Ångest, stress, välbefinnande och den psykosociala arbetsmiljön
  • Råd av läkare: Ångest - Screening Test
  • Tidningen Föräldrar & barn
  • Råd av läkare - Licensierade privata och offentliga läkare i USA
  • Allt för föräldrar
  • webmd.com - Råd av privata läkare på webben
  • Stöd,fonder och stipendier
  • Medscape.com - råd av läkare
  • Råd av husläkare - familjedoktorer (Family Physicians)
  • Röda Korset
  • Unicef
  • Kurser Fortbildning Utbildning i Psykologi
  • SUNETs Webbkatalog: Utbildning
  • Kurser och utbildningar i Sverige
  • Vård av barn
  • Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom





    det suveräna
    terapiparet
    lät de trasiga hjärtana
    falla sönder
    lagade dom sedan med
    mildlim

    Augustin Mannerheim
    Ur: Spegelordsdikter
    "Det förstorade mörkret" Atlantis Förlag
    Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom
    Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom
    Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom
    © 2006 eliazon.com. All Rights Reserved
    Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom
    Barnpsykologi: Ekonomi, donation och bidrag för utbildning, vård och behandling av barn och ungdom