Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång   Reklam och annonsering på Internet - Eliazon Annons - Åre/Östersund - Marknadsföring och psykologi i Åre och Östersund
Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång

Hem|Sök |Panik Ångest|Bra Framtid|Bidrag Barn|Säkerhet| Artist Jobb | Jobb| Barn Familj Skola| Jobb Ledare|Barn & Ord|Hot Relation| Skönhet| Vänner| Modell| Cashmere| Fascination| Test Minne| Analys|Utbrändhet |Mejlterapi| Privat Läkare & Psykolog| Onda ögat| Gala i barnpsykologi| Test Välbefinnande| Tema Utbildning| Kurs Föräldrar| T-shirt| Utbildning o kurser|Boka Tid
Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång
Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvångPsykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång
Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång
Eliazon - engelsk hemsida

Eliazon - svensk hemsida

Om Neuros - Psykos - Perversion

- några fundamentala begrepp i psykologi


Nordisk sommarkväll av konstnären Richard Bergh, 1899-1900 Buy at AllPosters.com
Neuros

Inom psykologin talar vi om olika existentiella strukturer eller förhållningssätt till omvärlden som grovt kan delas in i antingen neurotisk, psykotisk eller en perverterad (borderline) strukturering.

Termen "neuros" användes redan 1777 av den skotske professorn i medicin William Cullen. Under 1800-talet användes termen flitigt inom psykiatrin. Neuroser betraktades då som funktionella sjukdomar i nervsystemet med en välavgränsad lokalisation. 1894-96 införde Freud distinktionen mellan aktualneuroser (neurasteni, ångestneuros, hypokondri) och psykoneuroser och delade upp de senare i överföringsneuroser och narcissiska neuroser (psykoser). Inom psykiatrin görs idag dessutom ofta en distinktion mellan symtomneuroser och karaktärsneuroser. Det som kallas karaktärsneuroser, karaktärsstörning, personlighetsstörning, borderline osv har jag som ni förstått tidigare benämnt: perversion. När jag i det följande talar om neuroser avses det som ibland kallas symtomneuroser och Freud benämnde som överföringsneuroser. Med bl a denna modifikation överensstämmer dagens klassifikationssystem inom psykoanalys och psykiatri ganska väl med Freuds.

Neuroserna delas in i tre olika kategorier; ångestneuros (fobi), hysteri och tvångsneuros. För psykoserna gällde att de hade förkastat Fadersnamnet och kastrationens faktum, som om kastrationen och separationen från modern aldrig ägt rum. Subjektet inbillade sig fortfarande att det var fallos för modern. I perversionen hade separationens faktum och Faderns lag erkänts, men annullerats genom att subjektet ersatt Fadersnamnet med en fetisch. Genom detta kunde den perverse vända Faderns förbud eller lag till att bli ett njutningens föremål. För de tre neurosformerna gäller att kastrationen och Faderns lag antagits och godkänts som en förbudslag, men förpassas till det Omedvetna. Denna process kallas ur-bortträngning. Som en följd av ur-bortträngningen uppstår det Omedvetna som en särskild psykisk instans, (som negation till det medvetna,) samtidigt splittras subjektet i att f o m denna tidpunkt vara dels ett subjekt som lär sig tala och använda ord för att förmedla sin vilja och sina önskningar och dels fortfarande vara ett "naturligt" subjekt. Det Omedvetna är inte någon avgränsad plats i det fördolda, en behållare eller ett avgränsat rum i personligheten, utan skall snarare förstås som det som ännu inte kommit till uttryck eller uttalats.

Det Omedvetna finns m a o inbyggt som en förutsättning i själva tillägnandet av språket och språkanvändningen; som de ord subjektet (påverkad av normer, dogmer, subkulturella doktriner och hinder) inte får använda, eller av kutym och god sedvänja väljer att inte använda, för att beskriva sina önskningar och begär. Den första ur-bortträngningen av kastrationen och Faderns lag, bildar därefter mönster för alla senare bortträngningar. Bortträngningen innebär att vissa delar av begäret, som inte tillåts komma till uttryck till följd av Faderns introjicerade men bortträngda förbud, "glöms bort" eller förpassas till att bli icke-medvetet eller just o-medvetet. De symboliska drifterna väcker återkommande begäret inom det imaginära psykiska fältet; När begäret inte får komma till tals, utsägas, namnges, ageras eller på annat sätt realiseras, kommer det därför genom bortträngningen att finnas kvar och pocka på tillfredställelse omformat i form av neurotiska symtom. De olika neurosformerna anger tre huvudvägar eller handlingssätt som symtombildningen kan ta.

Fobier

I "Hämning, symtom och ångest" (1926) skrev Freud att fobierna , bortsett från ångestens betydelse för symtombildningen, i övrigt står konversionshysterien så nära att Freud kände sig tvungen att inordna fobierna under beteckningen ångesthysteri . Fobierna brukar delas in i olika undergrupper:

1. Djurfobier (vanligtvis ormar, spindlar, hundar och hästar).

2. Specifika situationsfobier som höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla och åskrädsla.

3. Agorafobi (torgskräck, rädsla för vissa platser osv.).

4. Tandvårdsfobi.

5. Social fobier som: (till följd av självosäkerhetsneuros)

A. Antropofobi : innebärande en rädsla för möte med andra människor eller för att hamna i focus för andras uppmärksamhet.

B. Erytrofobi: rädsla att rodna.

C. Dysmorfofobi : fixering vid smärre utseendeavvikelser.

6. Aichmofobi fobivariant som intar en mellanställning mellan tvångsneurotiska symtom och fobiska symtom (ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära eller uttala könsord).

7. Mysofobi : rädsla för smuts.

Till skillnad från bl a konversionshysterin, där ingen ångest framträder tydligt, domineras bilden vid fobierna av att subjektet överväldigas av en mycket stark ångest som närmast liknar realångesten vid aktualneuroser (ex. vid svårare krigshändelser).

För att förstå fobin måste man därför först göra ångestens betydelse begriplig. All ångest vid fobier är en jag-ångest som uppstår i jaget. Ångesten uppkommer inte genom bortträngningen utan är i stället det som framkallar bortträngningen. En tidig medarbetare till Freud, Otto Rank postulerade att ångest alltid emanerar ur "födelsetraumat" och att alla senare ångestupplevelser återför subjektet till detta trauma med de bestämda fysiologiska sinnesintryck, kroppsförnimmelser och visuella intryck som är kännetecknade vid födelsen och i panikångestattacken: Häftig andning, kolsyrebrist, överaktivering av sympatiska nervsystemet, hjärtklappning, kallsvett, syrebrist i hjärnan, ostadighetskänsla, dimsyn, öronsusningar, darrningar. Freud delade Ranks uppfattning men ansåg att all ångest härstammar ur en upplevelse av fara, en farosituation, och att det förutom Ranks "ur-ångest", genom jag-utvecklingen, kan urskiljas mer bearbetade former av ångest: rädslan för kärleksförlust, kastrationsångest och över-jagsångest.

En fobi uppstår ungefär på följande sätt:

1. Jaget noterar i ett visst ögonblick eller under speciella omständigheter en yttre situation som liknar en tidigare bortträngd och olöst intra-psykisk konflikt .

2. Denna inre konflikt är omedveten för jaget. Situationen förändras härigenom till en farosituation för det omedvetna jaget.

3. Det bortträngdas återkomst pockar på jagets uppmärksamhet och väcker en ångestsignal som talar om för subjektet att det måste lösa konflikten eller undfly den farofyllda situationen. Ångestsignalen uppfattas som en innehållsmässigt "tom" affektsignal av jaget vars enda innebörd för jaget blir att det sätter igång en arkaiskt inlärd flyktreaktion.

4. Genom kroppsliga sensationer stegras ångestutvecklingen till panikångest eller en fritt flytande ångest som överväldigar subjektet.

5. Jaget uppfattar denna ångest som en upplösning eller fragmentering av dess organisation. En kastrationsångest som hotar upplösa jaget.

6. För att hindra den galopperande ångestutvecklingen och undvika kastration (i form av jagets upplösning), använder jaget sin uppladdade ångest till att projicera delaspekter av den intra-psykiska ambivalenskonflikten, till den uppfattade yttre farosituationen eller ett föremål utanför subjektet.

Fobin har uppstått. Fobin uppstår när det finns en intra-psykisk konflikt, ex. en erotisk eller aggresiv driftimpuls krav på urladdning/drifttillfredställelse som inte tillåts till följd av internaliserade överjagsförbud (Faderns lag) och dessa impulser blivit så pockande att jagets övriga försvarsorganisation inte förmått ta hand om och sublimera impulserna.

Perversion

Inom den "franska" psykoanalytiska skolan kallas det fält som avgränsar psykosen från neurosen för perversion. Detta betecknar ungefär samma område som bl a den amerikanske psykoanalytikern Otto Kernberg benämnt: borderline.

Jaques Lacan, den franske psykoanalytikern, har också kallat perversionen för "fader-versionen" eller "vändningen mot fadern" (pére-version). Därmed avser han dels att ett offer bärs fram till den symboliske fadern, dels att Fadern i människor söker objektet för sitt begär i fetischen och i skönheten.

Det centrala momentet i Oidipuskomplexet är barnets underordning under Faderns Lag. Denna lag innebär att det lilla barnet förväntas svara mot sin bestämmelse att separera från mamman och etablera sig i det kulturella spelet såsom kvinnligt eller manligt subjekt, flicka eller pojke. Efter en period av kroppslig enhet med mamman träder barnet in i en narcissisk och imaginär relation med sin mamma (spegelstadiet). Barnet försöker i detta stadium fylla sin mammas brist i livet (eller varat) och barnet försöker "lista ut" vad det tror att mamma saknar för att alltid vara glad och lycklig. Barnet uppfattar att mamman saknar något (eftersom ingen kan vara glad och lycklig jämnt) och börjar skapa sig föreställningar om hur mamman önskar att barnet skulle vara.

Oidipuskomplexet

Oidipuskomplexet innebär interventionen av ett tredje element i denna duala mamma-barn-relation, ett element som vanligtvis representeras av upptäckten av pappan eller äldre syskon; fadern, den symboliske fadern, Faderns Namn eller Faderns Nej.

Detta Nej! ska förstås som incesttabuts universella regel; på ett omedelbart och individuellt plan kan denna regel definieras som en lag som påbjuder att; barnet måste acceptera att avstå från sitt exklusiva krav på moderns kärlek och etablera sig som ett separat och talande subjekt. Fadersnamnets funktion är att upprätta en åtskillnad i den narcissistiska kontinuitet som etablerats mellan mamma och barn. Denna åtskillnadsprocess kallas den "symboliska kastrationen". Hotet av förlust rör inte så mycket rädslan att förlora penisen, (som beskrivits i Freuds kastrationskomplex,) utan snarare förlusten av barnets omedelbara realitet och vara. Förlusten gäller förhoppningen om att vara moderns Allt eller Fallos.

Genom den "symboliska kastrationen" måste barnet avstå sina krav och önskningar visavi mamman. I detta grundläggs människans klyvning mellan sig själv som subjekt och en okänd del, som kallas det Reala. Människan är nu inte längre sin kropp utan har en kropp, som nu blivit Annan. Det avgörande i övergången till detta Oidipuskomplex är inte pappans reella person, utan hans symboliska funktion, som den som har Fallos för modern. Ur barnets synvinkel skulle detta kunna beskrivas som en övergång från:

1. "Jag är Fallos (för min mamma), jag är hennes allt", till

2. " Nej, jag är inte hennes allt, det är han (pappan, den tredje) som har den", till

3. Frågan om att vara eller inte vara/ha eller inte ha fallos.

Fallosen är i barnets värld är ett lika påtagligt som osynligt element, möjligt att likt en stafettpinne låta gå runt eller cirkulera i olika positioner, där jag är den, du har den, han har den, hon har den osv. detta något, som varje barn måste vara upptaget av: "Är (har) jag eller är (har) jag inte det som skulle kunna väcka och upprätthålla mammas begär ?" Ifall jag inte är det, kan jag se att någon annan kan ha det för henne.

Det äldre syskonet är m a o inte avundsjukt på en yngre bror eller syster för att syskonet ligger vid mammas bröst, utan på den bild av fullständig helhet som denna bild av mamman och syskonet re-presenterar för barnet. En bild av helhet som barnet föreställer sig att det haft och som det inte längre har tillgång till.

Psykotiker inbillar sig att de fortfarande (enligt punkt 1 ovan) är moderns Fallos d v s en del av hennes, i detta fall, allsmäktiga helhet. Enligt psykotikern har mamman ingen brist eller saknad, helt enkelt därför att psykotikern inte upptäckt att han är en åtskiljd separat entitet visavi henne. Han, subjektet vill inte upptäcka henne som ett fristående objekt. Psykotikern förkastar, eller utesluter helt, Fadersnamnet och den åtskillnad som Faderns lag anger. Det är något som kanske angår alla andra, men inte honom själv. Fadersnamnet kommer då att uppträda som om det fanns utanför honom, i form av utifrån kommande röster eller andra hallucinationer.

Sado-Masochism

Hos den perverse, exempelvis masochisten, är det annorlunda. Den perverse identifierar sig med modern och vänder sig, som namnet anger, tvärtom, till fadern. Masochisten accepterar Faderns lag. Men till skillnad mot neurotikern som uppfattat denna lag om åtskillnad som en förbudslag, tolkar den perverse Faderns lag som en Njutningens lag. Faderns lag eller nej! Påbjuder enligt den perverses uttolkning, ett överskridande. Individen skall enligt den perverse, vara ett redskap för den Andres njutning. Och njutningen är upphävandet av åtskillnaden i det tidlösa ögonblicket, ett ögonblick då åtskillnaden och tidens gång mot döden momentant har undgåtts eller upphävts. Ett ögonblick som paradoxalt nog därför är ett dödens ögonblick. Perversionen är m a o neurosens negativa form.

Skillnaden mellan perversion och neuros ligger i sättet att förhålla sig till fantasmen (den omedvetna fantasin). För den perverse skall fantasmen konkretiseras och njutas (lidas), för neurotikern är den förbjuden. Masochisten, som upptäckt att han är kastrerad (i symbolisk mening), identifierar sig med sitt objekt (modern) för att försöka annullera (upphäva) denna upptäckt. På motsvarande sätt som övriga perversa t.ex. exhibitionisten (som döljer sig i den andres blick), lyckas han därmed dölja sin egen subjektivitet (som separat åtskilt subjekt). Härigenom kan masochisten också vidmakthålla den illusoriska kunskapen; - "OK, jag har inte Fallos för min mamma, men åtminstone momentant, kan jag fylla hennes saknad och tillkortakommanden i livet". Desto mer lidande jag åsamkar mig, för hennes skull, desto allsmäktigare och mindre bristfällig kan jag göra min mor. Jag kan njuta henne och behålla henne, trots hennes frånvaro ". Genom denna inställning kommer masochisten också temporärt, att förneka den olikhet som köns - och generationsskillnader och dessas re-presentation i Fadersnamnet innebär.

Masochisten, (liksom sadisten) erotiserar den smärta och sorg som följer på den symboliska kastrationen och gör denna smärta till ett njutningens föremål (fetischering). Fetischen (ex. piskan, riset) uttrycker i förnekad form Fallos . Fetischens plats är i masochismen på objektets plats d v s masochisten själv. Hos sadisten (även han identifierad med sitt objekt och dennes lidande) placeras fetischen på ideal-jagets plats. Sadistens identifikation med objektet gör att han därigenom kan njuta objektets lidande. För den perverse gäller att han gör sig själv begärslös och ersätter begäret med fetischering. Genom att identifiera sig med den, som neurotikern riktar sitt begär mot; objektet, den andre (ursprungligen mamman) och på så sätt försöka upphäva olikheten visavi objektet, den andres alteritet, annulleras också begäret.

Begäret har ju som sin förutsättning olikhet eller skillnad. Detta uppstår när något saknas, vilket den perverse i förnekelsens form ersatt med en fetisch. Dessutom är han ju objektet.

Enligt Freud finns utöver en primär och erotiskt färgad masochism ytterligare två typer av masochism som en utvecklad form av den erotiska; feminin masochism och moralisk masochism. I den erotiskt färgade masochismen är lusten att tillfoga sig själv smärta och att identifiera sig med objektet knuten till just smärtan. Smärtan är ett spänningstillstånd, en för-lust som hos sado-masochisten bryter sig loss från driftmålet: (genital) utlösning. Härigenom blir smärtan s a s ett driftsmål i sig. Den feminina masochismen antas vara konstitutionellt betingad men förstärks av samhälleliga förhållanden. Den yttrar sig som underkastelse, aggresionshämning och passivitet. Även masochisten av manligt kön intar en feminin position i denna mening. Detta återspeglas i den manlige masochistens fantasiliv, där föreställningar om våldtäkt, kastration och barnafödande förekommer. Den moraliske masochisten avviker från de andra formerna i det att de sexuella komponenterna framstår som sekundära. Dess ursprung är en omedveten skuldkänsla och ett behov av självbestraffning. Strukturellt är den ett uttryck för en spänning mellan det krävande överjaget och ett jag som inte uppfyller kraven. Driftmässigt innebär den moraliska masochismen att överjaget förfogar över sadistiska impulser som härrör från dödsdrifterna, och som riktas mot jaget. Enligt Freud emanerar ur-sadismen från dödsdriften. Narcissism-begreppet är hämtat från den grekiska mytologin. Namnet Narkissos bars av en underskön gudason, som försmådde nymfen Echo och förälskade sig i sig själv efter att ha upptäckt sin egen spegelbild i en vattenyta. Narkissos blev så märkvärdigt upptagen av sin egen spegelbild att han förstelnades till en klippa. Den mytologiska textens poäng är inte att Narkissos blev förälskad i sig själv, utan snarare att han genom att inte kunna igenkänna sin egen spegelbild, saknade varje form av uppfattning om skillnaden mellan sig själv och sin omgivning.

Narcissism

I sin artikel "On narcissism, an introduktion" (1914) införde Freud en distinktion mellan vad han kallade över-föringsneuroser och narcissistiska neuroser. Till de narcissistiska neuroserna räknade Freud de mentala tillstånd som kännetecknas av ett uttalat tillbakadragande av libido från omvärldens objekt, till det egna jaget. Dessa tillstånd benämner vi idag vanligtvis psykoser och perversion (borderline). Så hade ex. Karl Abraham redan 1908 utnyttjat termen narcissism för att beskriva schizofrena tillstånd.

I behandlingssituationen yttrar sig skillnaden mellan narcissiska neuroser (= psykos och perversion) och överföringsneuroser i att, i det senare fallet är möjligt att etablera en överföringsrelation. Traditionell psykoanalys, som förutsätter att en överföringsrelation, mellan terapeut och klient har etablerats, kan däremot inte användas när libidon har dragits tillbaka från omvärlden. Freud tänkte sig först att det föreligger ett negativt beroendeförhållande mellan libido som investeras i jaget och libido som investeras i objekten. "Ju mer den ena utnyttjas, desto mer utarmas den andra". Senare föreslår Freud att jaget erövrar libido i form av narcissisk libido genom identifikation med det laddade objektet. Jaget antar objektets kännetecken och tränger sig på Detet som ett kärleksobjekt. Som perversion eller ett mer fristående borderlinetill-stånd har den narcissistiska personligheten börjat utkristaliserats i den psykoanalytiska teorin under 1900-talets senare hälft, eftersom de samhälleliga förhållandena i dagens industriländer förefaller vara en bra grogrund för narcissistiska störningar.

Narcissism som perversion kan beskrivas som en form av hybris eller högmod som försöker att återvinna det Freud kallade "oceankänslan", en lycksalig känsla av jämvikt, allmakt, odödlighet, frid, trygghet, frihet och förening (ungefär samma strävan som man återfinner i konst, religion och vetenskap). Den narcissiska personligheten präglas av ett överväldigande och motsägelsefullt begär att få leva i en extatisk frihet från beroende och begär. Han undgår den sym-boliska kastrationen och separationen från modern, genom att förneka olikheten till andra människor. Förnekandet tar sig inte formen av en fetischering av idealjaget som hos sadisten eller fetischering av objektet (sig själv) som hos masochisten. Narcissistens saknad efter en ursprunglig enhet med modern ersätts av att en fetisch placeras på den Andres plats d v s i språket. Detta innebär att han genom användningen av bl a språket kan upphäva separationens faktum. När narcissisten talar, talar han med en sådan självsäkerhet och självupptagenhet, att det efter hand står klart att det är till sig själv som han talar. Detta ackomanjeras enbart av hans oförmåga att lyssna till och reflektera över den andres utsagor och åsikter, vilka inte tillmäts någon betydelse. Det narcissiska subjektet söker en absolut jämvikt och förening med omgivningen (återkomsten till det förlorade ShangriLa, med barndomens mor). Han försöker därför utestänga begäret och den separations- och kastrations-ångest som mötet med objektet (den andres alteritet) innebär, genom att helt enkelt identifiera sig med objektet och därmed upphäva olikheten. Narcissisten vägrar inse sitt beroende till nästan. Han förnekar eller har slutat bry sig om allt i omgivningen som stör jämvikten och självtillräckligheten; ekonomiska-, sociala-, kulturella- och miljöfaktorer som avvikande uppfattningar, teorier, religioner eller levnadssätt. Det narcisstiska subjektets krav på absolut jämvikt motsvaras av den Nirvana-princip som Freud postulerat i dödsdriftsteorin (den inneboende längtan hos alla människor, efter ett fullständigt upphörande av alla spänningar). Narcissistens längtan rör dock snarare en längtan efter ett evigt liv än längtan efter döden. Hans längtan är en längtan efter frånvaro av längtan, den absoluta frid som så många mystiska traditioner talar om, som den andliga fullkomlighetens högsta stadium. Den narcissiska störningen befrämjas av samhällsutvecklingen.

Många psykoanalytiker (ex. Christopher Lasch, Janine Chasseguet-Smirgel, Joyce McDougall och Bruno Bettelheim) har varnat för att vi under 1900-talet fått en alltmer narcissisk kultur. Detta hänger samman med att föräldraauktoriteten och speciellt faderns betydelse (Fadersnamnet ) försvagats genom att skolsystemet, barnomsorgen och reklam- och underhållningsindustrin försökt överta många av de vårdande, disciplinära och fostrande uppgifter som tidigare skötts inom familjen. Detta förstärker de narcissiska fantasierna om en möjlig återförening med modern. Omsorgerna om barnen har i den nuvarande tidsandan i många fall lyckas kombinera de sämsta dragen i tidigare uppfostringsmetoder. Den sociala segregationen av barn och ungdom som alltid varit typisk för det borgerliga samhället, har exempelvis förstärkts genom urbaniseringen av samhället. Genom detta, och den nu så aktuellt höga ungdomsarbetslösheten, har barn och ungdom berövats möjligheter att lära av och delta i vuxnas samtal, liksom möjligheten till praktisk erfarenhet och deltagande i samfundets arbetsliv (jmfr skråväsendet). Å andra sidan presenteras barn och ungdom alltför tidigt för de vuxnas sexualliv, i en inbilsk förhoppning om att sprida en vetenskapligt och av nödvändighet grundad sexualupplysning. Detta understöds av musikindustrins och reklamvärldens tonårs- och ungdomsidealisering. Barnens förtroende för vuxna auktoriteter riskerar att undergrävas av missriktade försök att konfrontera barn med upplysningar som de är emotionellt oförberedda för.

Enligt en psykiatrisk studie (M. Winn "Children without a Childhood"), undviker majoriteten av föräldrar att klargöra att det är de och inte barnen som ska bestämma, en del föräldrar under hänvisning till att alla ska vara jämlika. Föräldrar i dagens samhälle anstränger sig för att inte påminna barnen om dess omogenhet och beroende, som om detta var en brist hos barnet som inte får påpekas. Eftersom föräldrarna tvekar inför sin egen föräldra-auktoritet (som följer av större erfarenhet), försöker föräldrar att bli sina barns kamrater. Påhejad av reklam-industrin lägger de an på ett ungdomligt utseende och ungdomlig smak, lär sig sina barns senaste slanguttryck och deltar med liv och lust i barnens aktiviteter. Den moderna tidens förälder gör kort sagt allt för att bagatellisera de skillnader som uppstår till följd av generationer och kön. Detta befäster enbart illusionerna hos barnen om den egna storheten och sexuellea potensen som moderns Fallos och ökar nedvärderingen av med-människorna och i första hand faderns auktoritet.

Psykos

Psykotikern har inte tillgång till det symboliska register av uttrycksmöjligheter som är betecknande för neurosen. De hallucinerade rösterna är inget annat än imaginära representationer av vad han utestängt från det symboliska registret, d v s de symboliska betydelsebärare han inte har någon tillgång till. Det som är bortträngt hos psykotikern är så fullständigt utestängt eller förkastat från det symboliska registret att det just därför måste dyka upp på en annan plats: i den imaginära realiteten, fullständigt omaskerad.

Neurotikern däremot är alltid kvar i det symboliska register som han antagit, där det bortträngda eller symtomet alltid dyker upp och återvänder mitt i, på symbolens ställe.

Att psykotikern överhuvudtaget kan utestänga eller förkasta det som egentligen borde ha blivit föremål för en symboliseringsprocess leder till antagandet att ett tidigt stadium måste föregå all förmåga till symbolisering, ett stadium där subjektet antingen kan bejaka (Bejahung) eller förkasta, utesluta (Verwerfung) att en symbolisk signifiant sätts in på det imaginära objektets eller den andres plats. Detta gjorde att psykoanalytikern Jaques Lacan jämställde detta stadium, den symboliska kastrationen, med Freuds inträde i Oidipuskomplexet. Subjektet måste här ge upp fantasin om att vara Fallos för någon annan och anta att Fallosen är en signifiant, en betydelsebärande symbol som man kan ha eller inte ha, för att inträdet i det Symboliska överhuvudtaget skall vara möjligt. Synen på sig själv som den andres (moderns) allt måste då ges upp och subjektet har att godta att något annat, en symbol, eller annan symbolisk person, exempelvis fadern s a s har Fallos och blir det som moderns begär riktas mot. Detta innebär ett avstående, en väntan d v s en inplacering av subjektet i en linjär tidsordning samt att längtan efter att ha Fallos (för modern) härefter endast får artikuleras genom en symbolisk språklig substitution.

Subjektets fortsatta välbefinnande och tillgång till mening (Fallos) hänger härmed på att det underordnat sig det språkliga. Kulturen uppfodrar och inskränker, och sätter s a s skaklar runt subjektets möjligheter att artikulera sitt begär. Den sexuella identiteten formas samtidigt här, eftersom identiteten determineras av det nätverk av signifianter som underordnat subjektet under tvånget av det symboliska registret. Men tillträdet till detta register hänger i Lacans diskurs på hur subjektet reagerat i förhållande till den signifiant, Fadersnamnet, som intervenerat moder-barn relationen med Lagen (om incesttabut).

Fadersnamnssignifianten, som Lacan kopplade samman med Fallossignifianten, gör att subjektet kan betrakta den imaginära relationen till den andre på ett nytt sätt, från en symbolisk horisont. Relationen till den andre kommer härefter att symboliskt igenkännas som den Andres plats. Talets plats eller locus, som grunden till människans vara som ett subjekt i och till talet. Genom att psykotikern brister i detta igenkännade, genom att han inte har antagit Fadersnamnet, är han fortfarande fångad i det imaginära och den imaginära vanföreställningen om att han kan vara den andres Fallos. Där möter han den Andre endast i varierade former av imaginära, fullständiga andra som engagerar honom i ändlösa försök till en stympande, destruktiv tävlan och försök till att efterlikna och överträffa.

Psykotikern ignorerar det språk som han talar, men frågan är hur detta språk faktiskt uppfattas av psykotikern. För att förstå detta så bör man göra en åtskillnad mellan begreppen Bejahnung, Verneinung och Verwerfung. Bakom verbaliseringsprocessen och före Verneinung finns ett "Bejahnung primordiale" , ett erkännande av betydelsen av en symbolisk mening, som i sig själv kan försummas eller saknas. Försumligheten eller bristen i detta avseende leder till en uteslutning, Verwerfung , en fullständig exklusion i vilket subjektet vägrar tillstå det symboliska något som det inte desto mindre erfar. Det som är uteslutet av psykotikern är just möjligheten av en symbolisk kastration. Det som utesluts framträder då som något i det Reala där det inte kan antas av "je ", eller m a o , på en plats där det inte kan igenkännas och artikuleras därför att individen inte kan anta rollen av att vara det subjekt som talar om det. Lacan hävdade att det var därför som Freud ansåg att psykosproblemet återfinns på talets nivå och att det är därför som verbala hallucinationer spelar en sådan framträdande roll i den psykotiska erfarenheten.

Psykosen har sin källa i subjektets historia i det Symboliska, tänkte sig Lacan och hävdade att neurosen kan skiljas från psykosen utifrån var den punkt, där bortträngningen ägt rum, uppträder i förhållande till subjektets tillträde till det symboliska.

Jaques Lacan påminde sina åhörare att det fulla talet mellan subjektet och den Andre vanligtvis avbryts av den imaginära relationen mellan egot och den andre. Detta avbrott skapar en triad (visavi dyaden i den imaginära relationen) i vilken subjektets ego talar till den andre om subjektet, vilket uppträder i detta tal som en tredje person. I psykosen däremot, så identifierar sig subjektet fullständigt med sitt ego(-ideal), och Lacan hävdade att detta resulterar i de verbala hallucinationer psykotikern erfar av en tredje part, utifrånkommande, som talar om och kommenterar subjektets aktiviteter, men som är orelaterad till subjektet.

Den fundamentala strukturen i språket innebär att subjektet får ett meddelande från den andre i en omvänd form. Att tala innebär att tala till någon, en andre eller egentligen att få den andre att tala som en andre. Att exempelvis säga: - "Du är min fru" implicerar den omvända formen -"Du är min make." Det som vanligtvis skiljer denne specielle "andre" från objekten som är "andra" i vårt kunskapsfält, exempelvis, vad som gör denna talets relation till en intersubjektiv relation snarare än objektiv kunskap, är möjligheten av att man kan ta fel. Det finns alltid en chans att den andre inte svarar, att det inte är vad det ser ut att vara, eller att det lurar oss: att det kan ljuga. Resultatet av denna osäkerhet är att den andre kan bli igenkänd, men inte känd. Detta erfars som ett absolut Andre och det är detta "icke-kända" som karaktäriserar normalt tal på den nivå det riktas mot den andre. Den Andre är "bortom det kända". Det är i igenkänningen som vi instiftar den Andre. Häri finns inget element av "realitet" utan endast en oreducerbar absolutitet på vilket subjektets existens erhåller sitt värde (genom talet), och i vilket man gör igenkänningen.

Psykotikerns hallucinatoriska tal karaktäriseras av en fullständig exklusion eller uteslutning av den Andre. I detta tal finns inget bortom eller bakom, utan psykotikern är uteslutande intresserad av den imaginära relationens andre. I stället för att låta betydelsebärande element sammanlänkas med andra betydelsebärare i en dialektisk funktion av olika betydelser i en oändlig talkedja, så får vissa betydelsebärare, för psykotikern, en större vikt än andra varvid dessa element s a s bryter sig loss, isoleras och får en egen tyngd och ett eget liv. Detta leder till en karaktäristisk tröghet i signifikationen där samma betydelsebärande element upprepas om och om igen och där psykotikern fastnat ungefär som en grammofonskiva som hakat upp sig i ett spår.

I neurosen har de betydelsebärande elementen, signifianterna, trängts bort eller varit föremål för "denegation" (Verneinung ) men inte förrän de aktualiserats på diskursens nivå. Då neurotikern konfronteras med det bortträngda kan han bara ersätta en signifiant med en annan. Det är denna substitution som skapar symtomet. I psykosen däremot, med sina rötter i en tidpunkt i subjektets historia då något fundamentalt i hans vara blev föremål för uteslutning (Verwerfung ) innan det ens kommit till diskursens nivå, är denna substitution omöjlig. När det icke-symboliserade betydelsebärande elementet dyker upp, uppfattas det som en del av det Reala snarare än något tillhörande det Symboliska och detta innebär för psykotikern att han bara kan ta sin tillflykt till det Imaginära. Det är därför anser Lacan, man kan säga att psykotikern är fångad i ett desperat försök att täcka över det Reala med det Imaginäras fantasilösningar.

Med hänvisning till bl a den strukturalistiskt/lingvistiska analysen av "Denkwurdigkeiten eines Nervenkranken" visar t ex Schreberfallet enligt Lacan på riktigheten i hans insisterande på att Fadersnamnet, hos psykotikern, uteslutits på den Andres plats. Då Fadersnamnet inte är fast förankrat på den Andres plats uppstår ett hål i den symboliska vävnaden som tenderar att förskjuta ideal-egot till denna position med påföljd att den psykiska strukturen faller samman. När den symboliska förankringspositionen faller ihop innebär detta även sammanbrott för den andra, imaginära verkligheten varvid dessa två register som s a s stabiliserar och bär upp subjektets realitet inte längre fungerar. Det imaginära registret bryter samman bl a till följd av att identifikationsaxeln förändras genom ideal-egots förskjutning . Tydligaste följden av detta är att subjektet förlorar tidsuppfattningen och den kulturella/sociala underordningen och härigenom även som i Schrebers fall uppfattning om könstillhörighet m m. Förkastandet av Fadersnamnet är den grundläggande bristen eller felaktigheten i den psykotiska strukturen och det som strukturellt skiljer den från neurosens. Antagandet bör också betraktas i ljuset av att det inte var någon utvecklingsteori som Lacan företrädde.

Eliazon


JA, jag vill att ni kontaktar mig i anledning av ovanstående. Kontakta mig så snart som möjligt, enligt följande (önskemål om t ex särskild tidpunkt för kontakt kan anges under övrig information):


Namn:


Personnummer:


Adress:


Telefon:

E-mail:

Kontaktorsak och övrig information:


Tack, vi återkommer enl. uppgifter du lämnat så snart vi kan !

 





ELIAZON SVENSKA INDEXSIDA




Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång



www.eliazon.com
Livsstil - Framgång - Fascination - Perspektiv - Emotion - Kommunikation - Utveckling

 

Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång - Email

| Eng.Hemsida | Svensk hemsida | Dockkläder | Tidsbeställning | Kontakt |
Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång

Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång

Skarp kritik mot vård av panikångest

Hennes man hade mått dåligt väldigt länge. Socionomen föreslog andningsövningar, men det hjälpte inte. Månader senare fick han diagnosen panikångest. Nu är hon kritisk till att socionomer får behandla psykiskt sjuka – och att de inte kan ställas till svars.

Hon är starkt kritisk, och ifrågasätter socionomernas behörighet att samtalsbehandla psykiskt sjuka. – Det är ett experiment med patienters hälsa och anhörigas tillvaro. Samtalsbehandlingar ska utföras av psykologutbildad personal som vet vad de gör och vilka konsekvenser det får, mot bakgrund av hur bra min man blev efter vård av läkare och psykolog. –Varför inte anställa psykologer som har utbildning?, undrar hon. Läs hela artikeln

Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång

Medicin ersätter psykologhjälp

Enligt undersökning refererad i SvD så nekas minst ca 30 000 personer med behov av psykologstöd sådan hjälp årligen - därför att de inte har råd. Antidepressiv medicinering, med de allvarliga biverkningar som FDA (The US Food and Drug Administration)erkänt, är i dag det huvudsakliga alternativet för den fattige som egentligen behöver akut psykologhjälp vid en livskris i Sverige.
Läs hela artikeln i SvD

Föräldraskolan

Genom Föräldraskolan får du tillgång till eftersökta professionella tjänster och fri information om olika roller och förhållningssätt i föräldraskapet.
Föräldraskolan

Privat Psykolog Läkare Medicin

  • Psykologi och psykologer i England UK(British Psychological Society)
  • Wikipedia - Psykolog (Psychologist)
  • Svenska Wikipedia om psykolog
  • Läkare utan gränser
  • Karolinska Ångestprogram för ångestsyndrom
  • Svenska Ångestsyndromsällskapet
  • Psykologer (Psychologists)
  • Sjukvårdsrådgivningen
  • Apoteket
  • Dansk Psykolog Förening
  • Sveriges läkarförbund är läkarnas fackförbund
  • Som en blixt från klar himmel: hjärtklappning, bultande hjärta, ökad hjärtfrekvens m.m
  • Europarådet
  • Läkartidningen
  • Försäkringskassan
  • Stockholms läns landsting
  • Catweb - Länkkatalog
  • Depression.com
  • National Institute of Mental Health (NIMH) - Behandling av depression
  • NordForsk - nordiskt samarbete inom forskning
  • Ångest, stress, välbefinnande och den psykosociala arbetsmiljön
  • Råd av läkare: Ångest - Screening Test
  • Råd av läkare, om privat läkare och deras arbetssätt
  • Råd av läkare - Licensierade privata och offentliga läkare i USA
  • Wikipedia om råd av läkare och doktorer(Physician)
  • webmd.com - Råd av privata läkare på webben
  • Råd av doktor, läkare, doctor, webmd, physician
  • Medscape.com - råd av läkare
  • Råd av husläkare - familjedoktorer (Family Physicians)
  • Natur Medicin
  • Medical Dictionary om Medicin
  • Råd av doktor om medicin
  • MedicineNet
  • National Library of Medicine
  • Manscentrum om våld och hot
  • Råd av läkare och psykologer i litteratur

  • Sören Kierkegaard - Begreppet ångest
  • Sören Kierkegaard - Antingen-eller: Ett livsfragment, D. 1
  • Sören Kierkegaard - Antingen-eller: Ett livsfragment, D. 2
  • Paul Moxnes - Positiv ångest
  • Helen Kennerley - Hantera din ångest och oro
  • Kerstin Hellström, leg psykolog - När barn och ungdomar mår dåligt
  • Roberto Harari - Introduktion till Lacan's seminarier om ångest
  • Jacques Lacan - 4 fundamentala begrepp i psykoanalysen
  • Jakob Carlander - Starka känslor, affekter och emotioner
  • Sigmund Freud - Sexualiteten
  • Katarina Johansson - Riskbruk och missbruk : alkohol - läkemedel - narkotika
  • Viktor Frankl - Viljan till mening (logoterapi)
  • Viktor Frankl - Livet måste ha mening (logoterapi)
  • Sartre, Jean-Paul - Skiss till en känsloteori
  • Arnetz & Ekman(red) - Stress
  • Otto F. Kernberg - Aggressivitet, Narcissism, och Själv-Destruktivitet
  • Tjus, Broberg & Almqvist - Klinisk barnpsykologi
  • Psykolog i Östersund

  • Turist- & Kongressbyrån i Östersund
  • Östersunds-Posten ÖP
  • Länstidningen i Östersund LT
  • Östersund
  • Norsk Psykologforening
  • Svenska Psykologförbundet
  • Dansk Psykolog Forening
  • Institutt for psykologi Tromsø
  • Psykologi i Norden
  • Institut for Psykologi, København
  • Yrkesbeskrivning Psykolog
  • JämtlandHärjedalen.Com

  • Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång





    det suveräna
    terapiparet
    lät de trasiga hjärtana
    falla sönder
    lagade dom sedan med
    mildlim

    Augustin Mannerheim
    Ur: Spegelordsdikter
    "Det förstorade mörkret" Atlantis Förlag
    Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång
    Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång
    Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång
    © 2006 eliazon.com. All Rights Reserved
    Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång
    Psykologi: Om neuros, psykos och perversion (borderline) och några närbesläktade begrepp i psykologi som t ex Oidipus, masochism, sadism, narcissism, empati, depression, oro, ledsamhet, nedstämdhet, sexmissbruk, ångest,fobi, social fobi, djurfobier, rädsla för ormar, rädsla för spindlar, rädsla för hundar, rädsla för hästar, situationsfobier, höjdskräck, flygrädsla, mörkerrädsla, ensamhetsrädsla, åskrädsla, agorafobi, torgskräck, rädsla för platser, tandvårdsfobi, social fobi, självosäkerhet, antropofobi, rädsla för andra människor, rädsla för uppmärksamhet, erytrofobi, rädsla att rodna, dysmorfofobi, utseendeavvikelser, aichmofobi, fobivarianter, tvångsneurotiska tankar ,fobiska symtom,ångest för spetsiga föremål, ångest för att skada annan person, rädsla för att svära, rädsla för könsord, mysofobi, rädsla för smuts, tvång