ATT VARA BONUS- ELLER STYVFÖRÄLDER.
"-Tycker du att det är svårt att vara förälder, akta dig då för styvföräldraskapet!"
Att vara förälder idag är inte lätt. Aldrig förr har vi haft så mycket kunskaper om t ex barns utvecklingsbehov eller t ex normsättning som reglerar hur vi ska förhålla oss till barn och ungdomar (t ex barnkonventionen, föräldrabalken) i olika situationer. Det finns egentligen hur mycket anvisningar som helst för det goda föräldraskapet bara vi har tiden och orken att sätta oss in i alla förslag, synpunkter, forskning etc.
Mina barn och dina ungar!
Om det är svårt att vara förälder så kan det vara desto svårare med en annan typ av föräldraskap, som är ett mer svårdefinierat och ett mer diffust föräldraskap, men samtidigt allt vanligare förekommande form av föräldraskap som vi i traditionen kallat det att vara "styvförälder". Klangen i ordet styvförälder ackompanjerat av barnberättelser och skrönor kring t ex styvmodern i Askungen, Hans och Greta, Snövit etc, har gett beteckningarna styvmor resp. styvfar en sådan negativ klang att vi gärna vill byta ut dem mot mer positivt färgade och ibland humoristiska beteckningar som bonusmamma, bonuspappa, extramamma, extrapappa, gummimamma, gummipappa, hjärtemamma, hjärtepappa, låtsasmamma, låtsaspappa, plastmamma, plastpappa, stuntmamma, stuntpappa osv.osv. En hög skilsmässofrekvens och med denna kärnfamiljens upplösning, bilderna av den onda styvmodern (hämtat framförallt från barnberättelserna) och den onde styvfadern (hämtat från en faktiskt överrepresentativt stor andel av utförda sexuella övergrepp på barn och det faktum att t ex lejonhannen biter ihjäl andra lejonhannars avkommor bara han får tillfälle till detta) plågor oss i dag därför i en allt högre utsträckning. Till detta kommer talesätt som "Mina barn och andras ungar!" "Blod är tjockare än vatten!"
I det förestående ska jag ta upp några aspekter på och förhållningssätt i detta svåra "föräldraskap" som innebär att bara vara "styvförälder":
"Föräldraskapet".
Medvetet sätter jag citattecken kring själva ordet föräldraskap, när frågeställningarna gäller ett styvföräldraskap. Att vara styvförälder innebär egentligen ingenting annat än att en biologisk förälder till ett barn valt att leva sitt liv med en annan person än barnets andra biologiska förälder och jag som därmed blivit styvförälder har på förtroendebasis utsetts att vara denna samlevnadspartner.
Därmed har han/hon också valt, tillsammans med mig, att jag också ska vara barnets samlevnadspartner (detta oaktat om barnet vill, kan eller önskar acceptera samlevnaden). Barnet/ungdomen har (förhoppningsvis) ingenting att säga till om i detta avseende utan det är ett samlevnadsavtal byggt på förtroende upprättat mellan två vuxna människor, som barnet har att underordna sig till. Barnet/ungdomen får acceptera styvfadern/styvmodern på samma sätt som barnet har att acceptera ett syskon, som det inte heller har valt. För barnet är detta givetvis en stor och prövande omställning. Från att kanske varit det enda barnet i en liten familj på tre personer så förändras familjebilden så att barnet ingår i två familjer på kanske upp till 10 personer, med alla nya relationer och förhållningssätt detta innebär.
Olika regler och normativ från två kanske disparat motsatta miljöer.
Det behöver inte vara negativt splittrande eller på annat sätt psykiskt belastande för ett barn att växa upp med andra än sina biologiska föräldrar. Tvärtom, kan det utveckla barnet till att bli en mer mångkulturellt erfaren och flexibelt accepterande medmänniska för så vitt att de vuxna i barnets närhet hyser tilltro till att skiftande erfarenheter ökar barnet förmågor. Under vissa förhållanden kan det givetvis vara så att någon av de biologiska föräldrarna inte är vad man brukar kalla en "good-enough" förälder d v s har en beteenderepertoar, en psykisk eller social obalans eller oförmåga, ett levnadssätt som försummar vad man objektivt betraktat ser att barnet behöver. En styvförälder kan identifikationsmässigt vara ett komplement och en alternativ bild till mer bristfyllda sidor hos en sådan biologisk förälder, men bör ändå avstå från kompensatoriska idéer och förhållningssätt. Barnet har den förälder det har och behöver oftast snarare stöd i att få den bristfällige föräldrens brister belyst utifrån mer positiva perspektiv och betraktelsesätt, än tvärtom, som barnet kanske själv har upplevt och hört omtalas till depressiv trötthet, uppgivenhet och leda. Socialstyrelsen (
"Som styvförälder kan du känna stort engagemang, leva med barnet kortare eller längre perioder och stå för dess omvårdnad. Men samtidigt kan du känna dig stå utanför ansvar och påverkansmöjlighet. Som styvförälder är du en viktig person för den separerade familjen. För att barnet ska ha en god kontakt med båda föräldrar är det helt nödvändigt att alla vuxna samarbetar. Hur samarbetet flyter har ofta samband med hur de olika parterna ser och respekterar varandras roller. Alla har pusselbitar av barnet i olika situationer - barnets liv är alla delar tillsammans.
Barn med separerade föräldrar brukar önska:
– att föräldrarna ska sluta bråka och vara vänner.
– att barnet ska få umgås med föräldrarna så ofta han/hon vill.
– att föräldrarna ska bo nära varandra.
– att barnet ska "få" uttrycka sina känslor och längtan efter den andre föräldern.
– att få göra något tillsammans med båda föräldrarna ibland, t ex fika.
- att föräldrarna ska kunna vara tillsammans som vänner vid högtidsdagar som födelsedagar, skolavslutningar och julaftnar."
Några råd till styvföräldrar:
- Ta inte över en biologisk förälders roll, ansvar och befogenheter. Försök att forma en samlevnad i hemmet byggd på ömsesidig vördnad och respekt, för att det är möjligt och t o m rimligt att det finnas olika regler på olika ställen.
- Ta gärna ställning för din samlevnadspartner i de biologiska föräldrarnas konflikt, men desavuera inte någon av de biologiska föräldrarnas möjligheter att faktisk bibehålla och utveckla föräldraskapet så att det bäst gagnar barnens psykosociala utveckling. Detta betyder konkret t ex att även om du inte tycker om mamman/eller pappan, så respektera denna persons önskan, vilja, krav och plikt att utöva ett rättmätigt pappaskap resp. mammaskap på egna villkor och med egna regler.
- Försök att se med barnets ögon på situationen - det kan vara lättare för dig än för föräldrarna. Samtala positivt med barnet om den andre föräldern – inte undvikande eller nedvärderande.
- Respektera relationer mellan halv- och styvsyskon på gott och ont. ----Ibland vill de hälsa på hos varandra mellan umgängesperioderna, ibland vill de vara ifred från varandra.
- Ge utrymme för barnet och föräldern att göra något ensamma en stund, särskilt i storfamiljer.
- Ordna ett eget rum eller en egen vrå för umgängesbarn, en plats där barnet kan samla sina saker och känna ett hemmavid.
- Planera umgängestider och andra arrangemang utifrån barnens individuella behov ibland – inte alltid utifrån de vuxnas- eller syskonens behov.
-Vid vårdnadsfrågor f o m skolålderns början kan man generellt sett säga att ett barns psykosociala utveckling befrämjas bäst om pojkar flyttar till sin biologiske pappa och att flickor likaledes bor kvar hos mamman.
- Innan skolstart bör barnet generellt sett bo kvar hos modern oavsett kön.
- Rättvisetänkande som innebär att barnen bor växelvis hos endera föräldern bör ifrågasättas utifrån hur barnets behov av en sådan lösning befrämjas.
Torbjörn Eliason
Vi erbjuder även följande tjänster:
Psykologisk behandling Handledning i psykologi och psykologiska frågeställningar
Utveckling i form av Utbildning/Fortbildning
Utredning
Strategiskt ledarskap
Exekutiv coaching
Kvinnligt ledarskap
Kreativ coaching
Företagshälsovård Hälsovård Behandling
Seminarier/Föreläsningar
Psykologiska analyser och undersökningar
Handledning av utsatta yrkesgrupper
Företagsutveckling
Identitetsutveckling Krissamtal Stödsamtal Kognitiv beteendeterapi Psykoterapi
Fortbildning
Föräldrastress
Monografier:
Mannen, kvinnan, våldet och ordenGentlemannen - Jaques Lacan
Tillbaka till Fadern
Talkuren
Begärets uttryck genom Syndriften
Från Cyranos till Freud
Föräldraskap och elevers beteenden i skolan
Mohammad Ali´s Oas - behandlingsprogram
Om arbetsmiljö och stress, utmattning, utbrändhet i arbetslivet
Våra vanligaste ämnesområden och frågor som människor riktar till oss ibland:
-Hur blir jag en bättre förälder? (barnpsykologi)Om existensens villkor och några fundamentala begrepp inom psykologin.
Har mitt barn DAMP/ADHD?(barnpsykologi)
Varför lyssnar han inte på mig?
Har jag en ätstörning? (Anorexi)
Hur vanligt är självmordstankar och suicid?
Hur hanterar jag min ångest?
Vad innebär en fobi ?
Om pojkar som slåss (barnpsykologi)
Är jag en perfektionist?
Är jag deprimerad?
Vad är schizofreni?
Psykopati, vad betyder det?
Vad är utbrändhet/ utmattning?
Har min son inlärningssvårigheter? (barnpsykologi)
Hur kommer jag över min sorg?
Är det något fel på mitt minne?
Är jag spelberoende?
Hur hanterar jag mina tvångstankar?
Hur hanterar jag min stress som yrkesverksam och förälder?
Varför är min son/dotter annorlunda ? Asperger/Autism(barnpsykologi)
Vad kostar det?
Kontakta oss för mer information!
