Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen   Vill du ha ett jobb som personlig coach, vägledare eller hälsoutvecklare? Här finner du utbildningen för dig!
Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen

Hem|Sök |Panik Ångest|Bra Framtid|Bidrag Barn|Säkerhet| Artist Jobb | Jobb| Barn Familj Skola| Jobb Ledare|Barn & Ord|Hot Relation| Skönhet| Vänner| Modell| Cashmere| Fascination| Test Minne| Analys|Om |Mejlterapi| Privat Läkare & Psykolog| Onda ögat| Gala i barnpsykologi| Test Välbefinnande| Tema Utbildning| Kurs Föräldrar| T-shirt| Utbildning o kurser|Boka Tid
Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen
Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världenOm seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världenOm seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen
Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen
Nyhet - Testa dig själv:
Utbrändhet och utmattningsdepression

Eliazon - svensk hemsida

Köp boken PERSPECTIVAE - Världens bästa pappa hos:
Bokextra       Skolshoppen       Capris       Tanum       Bokliv       Antikvariat.net       BTJ
Ord&Bok         Bokia         Adlibris         Bokus
Jämför priser        Har du redan läst boken? Skriv en recension

När depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, hindrar mig att se det vackra i livet och världen.


Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen. Bilden föreställer aktrisen Kate Moss ur filmen Surfer Butt och kan beställas om du följer bildlänken Buy at AllPosters.com
Du har blivit trött, ledsen, nedstämd, lider kanske av koncentrationssvårigheter, krypningar i ben och armar, stickningar i bålen, återkommande muskelspänningar i nacke och axlar, huvudvärk. Du vaknar tidigare på morgonen än vad du vanligen gör, ibland mitt i natten med svårigheter att somna om. Du tycker dig omgiven av "måsten", andras krav och förväntningar och erfar en stigande vanmäktighet och orkeslöshet inför vardagliga plikter och förutsättningar. Tidigare erfaren lust, glädje och entusiasm har blåst bort med vinden och du känner hur en tilltagande leda, meningslöshet och olust inträder i stället. Det finns ingenting som lockar dig mer, ingenting du vill göra eller ha. Du är stressad och upplever en tidspress alltmer outhärdlig, okoncentration och bristande uthållighet även när du är ledig eller har lite att göra. Du har kanske börjat tappa självkänsla och självrespekt, känner dig blasé, uppgiven och t o m negativistisk. Du tystnar alltmer inför andra, undviker och vänder dig bort från socialt umgänge och relationer till medmänniskor även i din omedelbara närhet. Du känner dig pressad, men har svårt att formulera ett: - Nej!, Särskilt till de rimliga och outtalade kraven och förväntningarna. Du är kanske gråtmild, lättkränkt och ångestriden. Misstänksam och vakthållen mot språkliga undertoner och uttryckssätt. Du känner missnöje, men ser inga vägar, inga alternativ, inga möjligheter. Din tillit är bruten, dina ord förmedlar inte vad du vill säga, vad du erfarit eller känner. Allting faller sakta men säkert över dig själv. Vad du gör är missnöjsamhet, vad du ser är missnöjsamhet, vad du önskar blir till missnöjsamhet. Sparkar som tar rakt i ansiktet på dig själv. Livets fundamentala symboler går bort ifrån dig och du stelnar till, meningslöst som ett iskallt lik.

Kroppen reagerar med viktförändringar, kramper, konvulsioner, högt blodtryck, blodtrycksfall, diabetes, hjärtflimmer, magsmärtor, frigiditet, impotens, muskelvärk, svår depression eller ångestpanik. Tröttheten, oviljan, ålderstecknen, otillräckligheten känns efterhand monumental. Upprepningsmönster förstärks och stadsfästes. Ingenting finns att erövra längre och inget behag finns att ge. Du sjunker ner i mörkret, tystnaden och ordfattigdomen, platsen där mening ej står att finna. Arbetsliv, kärleksliv, familjeliv, fritid tycks lika meningslös som den egna självbilden. Dåtiden för alltid avlägsen och förbi, nutiden förvirrad, irrationell och vanmäktig. Framtiden för oändlig, osäker, oviss och begränsad av dödens faktum.

Tröttheten i utmattningstillståndet är framträdande. Den emotionella tröttheten kan uttrycka sig som nedstämdhet, ängslighet, irritabilitet, minskad medkänsla, missnöje med arbetet på sätt att ett telefonsamtal kan bli en oöverstiglig uppgift, att ringa och ett samtal eller ett möte med en arbetskamrat blir otänkbara storheter. Den intellektuella tröttheten skapar kraftlöshet, koncentrationsbesvär, minskad självkänsla, oengagemang, negativa attityder, misstro mot andra på sätt att enkla vardagsbestyr som att betala räkningar eller fylla i en blankett från Försäkringskassan, referera en notis ur en tidning blir monumentala uppgifter. Den fysiska tröttheten i form av utmattningskänslor, perceptuella varseblivningsproblem, sömnbesvär, huvudvärk, yrsel, muskelbesvär kan förvärras påtagligt av liten fest eller ett samkväm i "glada vänners lag". Upplevelsen av fysisk utmattning accentueras till flera av påföljande dagar efter "festen". Den sociala tröttheten innebär ökad rastlöshet, ökat bruk av nikotin eller alkohol, isolering, minskad prestation, minskad effektivitet, ökad frånvaro, kränkningar mot narcissismen och egna självtillräckliga förhoppningar. Den existentiellt färgade tröttheten tynger ner med upplevelser av besvikelse, desillusionering, resignation, ointresse för relationer, olust inför arbetet, minskad lojalitet.

De enstaka symtomen i sig behöver givetvis inte innebära att en person lider av en utmattningsdepression, utan det avgörande är symtomens duration och intensitet samt den funktionsnedsättning dessa orsakar. Förmågan att på ett bra sätt leva med och hantera enstaka symtom, den enskilde individens personlighet och tidigare stresserfarenhet, avgör dessutom hur besvären uppträder.

Psykobiologiska variabler vid stress, depressioner och utmattningstillstånd.

Mindre händelser och reaktiva intermezzon gör det svårare och svårare att "ladda batterierna". Processen i trötthets- och utmattningstillståndet kan upplevas som ett "åldrande i raketfart". Tidvis upplevs kortvarig verksamhetsglädje och aktivitetslust men med sviktande kontinuitet och uthållighet. Den utmattade personen kan vara lika hjälplös och försvagad som någon som hamnat i en isvak en kall kylig vinterdag och desperat försöker ta sig upp ur vaken emedan iskanterna bara släpper när den olycksdrabbade river sönder dem med stelfrusna händer. Koncentrationssvårigheter, svårt att fokusera tankar, känslor,perceptuella intryck och varseblivning förlamar handlingsutrymmet ytterligare.

Det stora informationsflödet i datasamhället och de många visuella och auditiva intrycken blir för många så belamrande och påträngande att varseblivningssystemet och centrala nervsystemet (CSN)reagerar med en närmast automatiserad och inbyggd avstängning (inhibering). Effekterna av den psykobiologiska avstängningen i utmattningstillståndet kan konkret innebära en ökad osäkerhet och oförmåga till att utföra redan inlärda, automatiserade och omedvetna handlingar t ex att köra bil, äta, klä på sig, gå och röra sig i det spatiala rummet, liksom att korrekt diskriminera i ett auditivt informationsflöde (t ex ordflöde). I det visuella seendet så kan s k tunnelseende och derealisationsupplevelser uppträda, varvid t ex ett personligt bemötande blir en svår och narcisstiskt krävande uppgift där energi, glädje, spontanitet, engagemang och entusiasm rinner ur dig plötsligt eller oberäkneligt, oförutsett och överraskande som luften försvinner ur en punkterad ballong.

Vårt centrala nervsystem (CNS)består av olika särskilda celler - neuron uppbyggt i ett alltmer komplicerat system till, nervbanor, ryggmärgen, förlängda märgen och hjärnan som arbetar kontinuerligt och samtidigt på en medveten och en omedveten nivå.

Hjärnan, Poster från "Traite Complet de L'Anatomie de L'Homme"  1866-67 Buy at AllPosters.com
"Hjärnan" kan sägas vara samlingsnamnet för en rad olika strukturer, som sammantaget utgör en central varifrån vårt tänkande, våra handlingar och beteenden styrs. I hjärnan, återfinner vi cortex där vårt minne i form av impulser från olika sinnesorgan lagras och exekutiva funktioner finns, liksom hormonproducerande och hormonreglerande cellkroppsanhopningar - körtlar (t ex , hypofysen, thalamus och hypotalamus). CNS slutprodukt blir vår upplevelse - perception - av omvärlden. Det som bearbetas i detta system är enkelt uttryckt - nervimpulserna. Nervimpulserna rör sig genom ett elektrokemiskt förlopp, med olika hastighet och olika transmittorsubstanser, i bägge riktningarna, i motoriska och sensoriska nervbanor via neuron och "omkopplingsstationer" (synapser)mellan sinnesorganen och vår hjärna. Hastigheten på nervimpulsen avgörs av flera faktorer t.ex tröskelmotståndet hos den "sändande" sinnescellen, antal synapser impulsen måste passera innan den når hjärnan, ju grövre och mer välmyeliniserat axon desto snabbare leds impulsen. Det krävs alltid en minimiretning av en enskild sinnescell innan en nervimpuls skall transporteras vidare genom CNS. Antalet stimulerade sinnesceller i sinnesorganet har också betydelse för impulsens vidareutveckling liksom inhiberingseffekter hos andra celler.

I den del av hjärnan som räknas som "gammelhjärnan", och i vilken ryggmärgen skjuter upp som förlängda märgen mot ventriklarna och hålrummen i hjärnbarken, finns det som brukar kallas det autonoma nervsystemet. Anledningen till att det kallas autonomt beror på att de nervimpulser som genereras här står utanför kontroll av någon medveten viljeinriktning från hjärnan i övrigt. Styrningen av nervimpulser här regleras i första hand av homeostasen, som syftar till att samverka en mängd funktioner så att normalvärden som t ex kroppstemperatur kan bibehållas intakta. Förutom cellkroppsanhopningar som styr vår kroppstemperatur finns även sådana som reglerar andning, uppmärksamhet, medvetenhet, vakenhet, sömnrytm, blodtrycket, hjärtrytmen (vagusnerven inhiberar SA-noden, t ex vid extra ansträngning). Genom dessa funktioner kan vi under normala förhållanden ha en inre god miljö i kroppen som fungerar konstant. Vi har en kroppstemperatur på 37 grader Celsius, ett visst blodsockervärde, ett "normalt" blodtryck, ett visst koldioxidtryck och ett visst pH i blodet osv. Lite längre upp i hjärnan går förlängda märgen upp mot ett område som kallas "limbiska systemet" där vi finner liknande kärnliknande cellkroppsanhopningar som reglerar hunger- och mättnadsupplevelse, lust- och olustkänslor, aggressivitet och andra emotionella reaktioner.

Ryggmärgen består av en gråaktig fjärilsformad central del som främst fungerar som omkopplingsstation, och en vitaktig perifer del där nervbanorna löper uppåt och nedåt. När nervimpulserna passerat uppåt genom märgen, förlängda märgen, limbiska systemet så når de så småningom upp till olika sinnescentra och andra områden i cortex. Sinnesorganen (ögon, öra ,näsa, svalg och hud) och talapparaten skapar avtryck av erfarenheter i cortex (minnen) och olika typer av reaktioner). När vi inte är speciellt emotionellt aktiva råder en parasympatisk övervikt i det autonoma nervsystemet. Konkret innebär detta att hjärtat slår lugnt, matsmältningsapparaten är rikligt försedd med blod, luftstrupen är relativt ihopdragen, pupillerna är avpassade till ljusstyrkan, och binjurarna är inaktiva. Kroppen går s a s på sparlåga och den transmittorsubstans som är mest aktiv är acetylkolin. Om vi nu blir skrämda av något eller arga för någonting får det s k sympatiska nervsystemet plötsligt överhanden. Detta innebär att hormonproducerande körtlar (binjuremärgen och binjurarna) får signaler om att sätta i gång nor-adrenalin och adrenalinproduktion. Hjärtat börjar slå snabbare och med kraftfullare kontraktioner, blodtryck och blodsockerhalt stiger, blodtillförseln förändras och mer blod pumpas ut i musklerna samtidigt som mag-, tarmkanalen får mindre blod, luftstrupen vidgar sig liksom pupillerna. Vi intar m a o en "fight-or-flight"-reaktion, är beredda på att fly eller slåss. Det vi kallar en stressfylld situation har uppstått. I hjärnan utlöses den här sympatiska aktiviteten av thalamus och hypothalamus som en autonom reaktion. Det existerar dock rikligt med förbindelser mellan dessa strukturer och det mer eftertänksamma cortex. Vi kan t ex lära oss att inte vara rädda i vissa situationer.

För stenåldersmänniskan var "fight-or-flight"-reaktionen ändamålsenlig liksom ibland för idrottsmän och andra som vill utföra kortvariga högprestationer i våra dagar. När nervsystemet alarmerar automatiskt och avläser situationer som farosituationer hos nutidsmänniskor på associativa grunder, och kanske som en följd av för höga prestationskrav (egna eller andras)under lång tid, uppstår det största hotet egentligen som en allvarlig rubbning av homeostasen. Initialt försöker hjärnan anpassa sig till en sådan generellt mer stressfull tillvaro, (för att just bibehålla jämvikten och balansen i kroppen). Genom att ge order till hypofysen och binjurebarken om att producera hormoner (ACTH resp. cortisol och hydrocortison), kan kroppen "dopa sig själv" till att frisätta ytterligare energiresurser i en stressfylld tillvaro, men till priset av fortsatt dålig blodtillförsel till magsmälningssystemet med ökad risk för magsår till följd, samt förhöjd risk för överansträngning av hjärtmuskulatur och förhöjda blodtryck och blodsockervärden m.m. Att definiera stressorer och stressfyllda situationer är vanskligt och faktorerna att ta hänsyn till är många. En människa stressas av att ha mycket att göra medan en annan känner sig mest stressad av understimulering osv i en oändlig rad av variationer. Stress upplevs olika mellan olika människor. Vid djurförsök har man även konstaterat att människor och djur kan ha diametralt motsatta reaktioner på stimulering där forskarna förväntat sig mer liknande resultat. Psykobiologin lär oss därför att de högre utvecklade associativa och mer psykologiskt och rent språkligt påverkbara delarna av cortex har en betydande roll för förståelsen av stressreaktioner och utmattningstillstånd hos människor.

Teoretiker och forskare idag (t ex Jaques Lacan) anser att en aktiv närvaro i den tidiga barn-föräldrarelationen (på t ex språkbildningens område) är av största vikt för hjärncellernas utveckling. Det har också ansetts som viktigt att hjärnan stimuleras och att vitalitet i t ex glädje, fantasi, ord och musik, motverkar ett för tidigt åldrande. Vänligt bemötande, glädje och humor gör enligt ny forskning större underverk i kemin och immunsystemet, än vad vi tidigare känt till. Människor som får ett sådant bemötande blir mindre sjuka samt, mer pigga och glada. Forskningen har visat hur hjärnans neuroner tillbakabildas och dör i avsaknad av stimulering. Vi behöver inte lika mycket födoämnen när vi blir äldre, men psykiska och fysiska aktiviteter befrämjar hjärnans funktioner. Senare tids stamcellsforskning har också visat att stamceller (som finns i t ex Hippocampus) kan utvecklas till bildande av nya nervceller. Idag anses det fullt psykobiologiskt möjligt att upprätthålla hjärnans funktioner hela livet tills människan avlider.

Det moderna samhället ställer dock allt större krav på hjärnans funktioner. Obalanser mellan yttre krav och individers oförmåga att hantera dessa, skapar motsvarande obalanser i hjärnans olika funktionssystem. Överbelastningen minskar den kognitiva och emotionella kapaciteten och förändrar immunsystem, hormonbalans och ämnesomsättning. Var fjärde individ drabbas av allvarliga nedsättningar i hjärnans funktioner, ibland med samband till psykiska sjukdomar som depression och schizofreni, ibland i samband med fysisk sjukdom som sockersjuka, hjärtinfarkt och stroke.

Demensutveckling anses i allt högre utsträckning bero på stressrelaterade och livsstilsberoende bakgrundsvariabeler. Närheten till barn är t ex en sådan stressförebyggande variabel liksom motion. S k "hjärnstress" uppstår när hjärnan varken får rast, lugn eller ro. Därvid uppstår en slags förlust av frihet i tanke, ord och handlingar samt en kemisk obalans som påverkar hela kroppens organsystem. Förändringarna visar sig i olika sjukdomskomplex i nerv-, hjärt-, kärl- och minnessystem. Människan blir tvekande, obeslutsam, ofokuserad och orkeslös. Kronisk stress försämrar minnesfunktionerna på grund av den höga halten av stresshormonet kortisol. Definitionen på hjärnblödning utgår ifrån ett för högt blodtryck och blodkärl som tagit slut.

Alla upplevelser förutsätter förmågan att minnas. Den mänskliga organismen har flera, nära sammanbundna system för minne, informationshantering samt intern och extern kommunikation. Kroppens organ kommunicerar med varandra inbördes. Kroppens minnesbank är den genetiska koden DNA som kan liknas vid ett enormt livets bibliotek där all information från livets början har samlats. DNA består av två kedjor som slingrar sig runt likt en spiraltrappa. I stegens pinnar finns kombinationer av fyra ämnen i baser. Den fulländade cellen har en komplex struktur och dess arbete består i att tillverka kroppens byggstenar, proteinerna. För att läsa informationen i generna spjälkar enzymerna en del av DNA-molekylen. Andra enzymer "avläser" sedan genen och bygger upp nya kedjor av baser. Generna är m.a.o. inte fixa och färdiga, men de talar om vilka böcker som ska läsas. Samspelet avgör läsarten.

Samspelet mellan innehållet, den genetiska koden och individens totala miljö, avgör hur texten kommer att läsas. Det bestämmer om vi ska drabbas av sjukdom eller bevara hälsan. Forskare har delat upp de olika minnessystemen efter var de finns och vad de styr i centrala nervsystemet, immunsystemet, hormonsystemet, mag- och tarmsystemet, hjärt- och kärlsystemet, muskler och hud. Ett ständigt biokemiskt informationsutbyte pågår internt och externt. När samspelet mellan alla systemen inbördes och externt sker utan gnissel befinner sig människan i harmoni.

Under fostertiden bygger babyn upp ett tillstånd av allostas genom det hormonella utbytet med modern. Förutsatt att mor och barn mår bra kan ro- och lugnsystemet etableras genom hormonet oxytocin. Det uppstår då en lycklig balans mellan aktivitets- och lugn- och rosystemen. Allostas är förmågan hos organismen att bevara stabilitet trots yttre påfrestningar. I aktiveringssystemet finns aktiverande hormoner som kan omvandlas till stresshormoner. Studier på djur har visat att ungar vars mamma visade god omsorg mot sin unge (putsade dem) mycket läste organismen "de goda texterna" oftare än hos de mer åsidosatta ungarna. De mindre gynnsamma generna, "de dåliga texterna", lästes också mindre ofta hos de ungar som fick mest omvårdnad. Förändringar i arvsmassan sågs även hos barnbarn. Den "goda" genen slog igenom med större kraft. Forskningsresultaten överensstämmer med psykoanalytisk teori som hävdat mor-barn-relationens betydelse för människans fortsatta utveckling.

Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen. Bilden 'Body Reflection I' åskådligör på ett fint konstnärligt sätt hur vårt psykiska välbefinnande också får en rent kroppslig manifestation. Du kan beställa bilden hos AllPosters.com genom att klicka på den Buy at AllPosters.com
En hjärna som inte är stressad har inbyggda, ekonomiska reaktionsmönster som skydd mot fara. Den kan växla om det autonoma nervsystemet till kampberedskap. När det aktiverande skyddet används för länge uppstår en sorts överhettning och hjärnan fungerar då sämre för att till slut kanske kollapsa. Personen får minnes- och koncentrationssvårigheter, oro, ångest. Yttre stimulering stängs ute. Överlevnaden säkras genom att de äldre delarna, den s.k. reptilhjärnan, tar över. Hjärnans stimulibarriär stänger av och individen går in i ett apatiskt, depressivt tillstånd. Vid stora påfrestningar är det egentligen avsaknaden av vila som bryter ner organismen. Återhämtningen från stress ska helst ske inom en inom 24 timmar. Systemet rubbas också för den människa som bara ligger och vilar sig och inte har någonting att aktivera sig för. Man måste aktivera sig för att kunna må bra och få någonting gjort men samtidigt måste lugn- och rosystemet vara med. Om det inte finns möjlighet till vila och återhämtning blir det svårt att gå tillbaka till ett viloläge.

Andra biologiska-, psykologiska- och arbetsmiljöberoende överväganden vid utredning av stress och utmattningstillstånd.

Den svarta bilan

Hippocrates (460-357 f Kr) beskrev depressionen-melankolin (den svarta bilan) som ett stadium av "matvägran, sömnlöshet, reaktionsfattigdom, irritabilitet och rastlöshet". Han pekade också på det nära sambandet mellan depressiva känslomässiga tillstånd och ångestframkallande stressfyllda situationer. 500 år senare poängterade Galan (131-201 e Kr) att den melankoliske personligheten manifesterar sig i "stark rädsla och depression, missnöje med livet och en hatiskt avvisande inställning till människor". Ett par århundraden senare lyfte romaren Aurelianus fram aggressivitetens inverkan på depressiva tillstånd och dess koppling till självmordstankar och ibland förefintliga paranoida drag.

Utmattning eller utmattningsdepression är numera den vanligaste benämningen på det som tidigare kallades "utbrändhet". Burnout, professional är söktermen på Medline som där definieras på följande sätt: "An excessive stress reaction to one's occupational or professional environment. It is manifested by feelings of emotional and physical exhaustion coupled with a sense of frustration and failure." Denna definition markerar relationen mellan besvären och arbetssituationen (professional). Utöver detta har naturligtvis också förhållanden i hemmet och på fritiden stor betydelse för besvärens uppkomst och utveckling.

Kroniskt trötthetstillstånd - Chronic Fatigue Syndrome (CFS) är ett närbesläktat tillstånd som under 90-talet har definierats enligt specifika kriteria av CDC i USA (Center for Disease and Prevention Control): starkt uttalad trötthet under minst 6 månader som ej förklaras av annan sjukdom kombinerat med minst 4 av följande kriterier: halsont, ömmande lymfkörtlar, muskelsmärta (influenzaliknande), smärtor i ett flertal leder utan svullnad eller rodnad, huvudvärk av ny typ, mönster eller grad, sömnbesvär, nedsatt koncentrationsförmåga, tankeförmåga och närminne (kognitiva störningar) och trötthet efter motion som kvarstår 24 timmar.

Psykiatriska diagnoser som depression, stress och utbrändhet är idag vanligare som orsak till sjukskrivning än muskuloskeletala sjukdomar. Forskare som studerat utmattningsdepressionens epidemiologi, har framhållit att diagnosen är särskilt vanlig bland vårdpersonal och tjänstemän. Kännetecknande för de som drabbas av åkomman är att de har höga krav på sig själva och att de utsatts för påfrestningar under lång tid betingat av svårigheter att säga nej till överarbete. Forskare vid Karolinska Institutet visar en studie av 150 drabbade personer, där inslaget av egentlig depression var högt (79%), och att förekomst av självmordstankar var vanlig, däremot sågs få fall av personlighetsstörning, paniksyndrom, ångestsyndrom eller posttraumatisk stress. Många upplever själva att orsaker finns på arbetsplatsen p.g.a. ökad arbetsbelastning och bristande arbetskontroll (job strain), bristande erkänsla, omorganisationer. Dessutom förekommer stressorer i hem och på fritid. Rehabilitering som prövats i gruppen var kognitiv terapi, sjukgymnastik, massage, psykodynamisk terapi med copingförstärkning, men många förblev också utan specifik behandling. Även quigong och akupunktur har prövats.

Innan man diagnostiserar ett utmattningstillstånd som misstänkt konsekvens av långvarig stress måste man beakta vissa faktorer: Expositioner: insekter, fästing, gnagare, fåglar, husdjur, toxiska produkter, droger. Tidigare sjukdomar: skalltrauma, svårare infektioner, febertillstånd, operationer, reseanamnes. Organ-anamnes: Luftvägar (infektioner, tänder), hjärta (myokardit), lungor (astma, KOL, kondition), buk (kost, vikt), endokrint (sköldkörtel, binjurar), urinvägar (infektion), gyn (infektion, graviditet), hud (insektsbett, kalla fingrar/tår), bindväv (reumatiska symtom), CNS (snarkning, sömnapné), psyke (stämningsläge, stress, dyslexi, fobier, coping-förmåga). Mediciner: överkänslighet. Lab prover: längd, vikt, temperatur, SR, Hb, LPK med diff, glukos, calcium, albumin, leverstatus, kreatinin, kalium, TSH, T4, kobalamin, zink, Borrelia, TWAR. Undersökningar: ekg, hjärt/lung-röntgen. Utredningen inriktas på att utesluta annan specifik sjukdom och resurser/hinder för rehabiliteringen. Utred stressorer på arbetet, i hemmet och på fritiden, av stor betydelse för rehabiliteringen. Utred ökad vulnerabilitet i form av tidigare trauma, tidigare smärtbesvär, tidigare psykisk insufficiens, familjeanamnes för depression. Utred även resurser i form av coping-kapacitet, personlighet, utbildning, arbetserfarenheter

Behandling vid depressioner, stress, utmattning och utbrändhet

Behandlingen vid utmattningstillstånd handlar i första skedet om att erbjuda stöd och förståelse med vila och avslappning, sjukskrivningstid efter individuell bedömning; behandla initial depression och sömnbesvär. I nästa steg återuppbyggnad med praktiska levnadsråd, remiss företagshälsovård, sjukgymnastik, massage, avvägd fysisk träning, stresshantering, kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi med copingförstärkning, vid behov akupunktur, qui-gong, meditation. I tredje steget återgång till familje- och arbetsliv med stresshantering, rehabiliteringsgsplan i samarbete med arbetsgivare och försäkringskassa, arbetsanpassning, arbetsträning, vid behov utbildning eller omskolning. Under rehabiliteringsprocessen bör man kartlägga stressorerna i arbete, hem och fritid, upprätta rehabiliteringsplan, ge handledning och stöd för stress- och krishantering, överväga farmakologisk behandling och nödvändiga förändringar på arbetsplats, i hemmet och på fritiden.

Enligt Christina Maslach som myntat begreppet "Utbränd" skulle utbrändhet kunna definieras som ett resultat av misspassning mellan en person och den arbetsmiljö han eller hon befinner sig i. Den svenska termen "utmattningsdepression" finner hon därför något missvisande, eftersom den leder tanken till att det enbart är individen "det är fel på". Christina Maslach började intressera sig för utbrändhet, redan i mitten av 1970-talet. Hon intervjuade personer, som arbetade med att hjälpa människor i olika nödsituationer – personal på akutmottagningar, poliser m fl. I samtalen noterade hon att personalen kommit att känna sig känslomässigt överbelastade och urlakade, att de hamnat i en "back off"-process, hur de försökte avskärma sig genom att inta en negativ hållning visavi dem det var deras uppgift att hjälpa och, slutligen, hur de greps av en känsla av otillräcklighet: "varför håller jag på med det här", "jag klarar inte det här".

Maslach iakttagelser väckte först ingen uppskattning i den vetenskapliga världen. Först efter en publicering i tidskriften "Human Behavoir" fick hon det gensvar som gjorde att hon valde att gå vidare med sina studier för att försöka finna standardiserade mått för vad hon iakttagit. Arbetet resulterade så småningom i testet the Maslach Burnout Inventory, med tre nyckelkomponenter. Utmattning – känslomässig men också rent fysisk. "Avhumanisering" – en negativ inställning till de människor man ska hjälpa, men också cynism i vidare mening.

Det är naturligtvis svårt att veta vilka förändringar som gjort att problemen ökat. En förändring är en ökad globaliserad ekonomi under de sista åren. Det har påverkat arbetslivet och lett till en större misspassning jobb – individ. Utbrändhet är en indikation på att man inte är "i synk". Christina Maslach och hennes medarbetare har i sitt fortsatta forskningsarbete listat sex faktorer i arbetsmiljön som de funnit vara betydelsefulla för om fenomenet utbrändhet ska uppstå eller inte:
För höga krav, i synnerhet i kombination med otillräckliga resurser, leder till utmattning.
Kontroll – brist på autonomi i jobbet är skadlig.
Belöning – det handlar inte bara om lön, utan också om att man behöver bevis på uppskattning och erkänsla för det arbete man utför.
Relationerna till arbetskamraterna – man måste få känna stöd och förtroende, konfliktlösning måste fungera.
Rättvisa – "även om inte just jag blir befordrad måste jag känna att processen i befordringsgången är juste"; orättvis behandling leder till ilska, och ibland kanske t o m till en önskan att ge igen.
Värderingar – jobbet måste kännas meningsfullt och arbetsuppgifterna inte stå i strid med ens inre övertygelse och moraluppfattning.

Det finns stora individuella skillnader. Två personer med samma uppgifter på samma arbetsplats kan reagera helt olika. Man värderar betydelsen av de olika variablerna olika högt, beroende på olika levnadsbetingelser. Det tar tid att se vad som behöver göras. Och man måste vara beredd på att det alltid först blir värre innan det kan bli bättre , eftersom alla förändringar är jobbiga och kräver tid. Människan är inte en sjukvårdsprodukt eller enbart sjukvårdskonsumerande. Människan är inte heller bara anställd eller enbart arbetande. Inte bara kropp, inte bara själ. Människan är snarare en kulturvarelse som interagerar med sina medmänniskor i ett kulturellt och socialt etablerat sammanhang på t ex en arbetsplats.. I detta samspel med andra människor uppstår och utvecklar människan sin föreställningsvärld och sin psykologiska förståelse och beredskap att möta denna omvärld. Ett psykiskt eller fysiskt handikapp, eller olika ett symtoms svårighetsgrad bestäms inte av människan själv utan till syvende og sidst av den kulturella och lokalt anpassade miljö i vilket hon dagligen vistas och hur hon bemöts av andra i den aktuella miljön.

En sant humanistisk etik, och kanske framförallt när det gäller arbetslivet, borde enligt min mening, per definition, ta hänsyn till det typiskt humanistiska, nämligen kultur och språk, utan vilket vi inte skiljer oss från andra djurarter. Varje individuell människa är utifrån detta synsätt att anse som om inte unik, såsom vore hon en av flera bokstäver i ett alfabet. Detta innebär dels att hon kan bilda betydelse och mening i ett givet sammanhang och dels att hon kan ställas utanför eller bli apart i en annorlunda situation. Några av oss kan exempelvis betraktas som vokaler och ingå i de flesta sammanhang av meningsfullhet, andra är konsonanter och passar inte in lika ofta. Ytterligare en grupp av oss kan betecknas som udda bokstäver som X, Z, Q, W, sällsynt märk-värdiga eller efterfrågade. Oavsett vilka vi är, ger vi den mänskliga kulturen, språket och talet en berikande bredd, flöde och djup, distanserat från gorillornas grymtande läten och vrål. På motsvarande sätt som ett par av bokstaven s förändrar allt av aptitlighet i ordet pizza, på samma sätt kan varje människa finna eller inte finna sitt sammanhang och sin roll i vardagskulturen. En mänsklig kultur (en arbetsplats, en skola, en stad, en nation) reducerad till elitistiska bokstäver av "normalitet", förpassar mening, mänsklighet och tal till ett non-sens av blablablaaaaa....

För att en individ ska klara av, utstå och verka i ett civiliserat samhälle måste hon besitta ett mått av vad vi kan kalla: kulturkompetens och entusiasm. Detta innebär att hon vet vilken bokstav hon är och vilka ord eller sammanhang hon passar, om vi följer metaforen i föregående stycke. Utgångspunkten i rehabiliteringsarbetet med den som lider ett utmattningssymtom bör enligt min uppfattning ligga här. Detta innebär att rehabiliteringen ska förmedla och lära ut dels vilka samhälleliga sammanhang och plikter som den utmattade ska socialiseras tillbaka in i, helst i en slags ständig dialog med traditionsstyrda och familjärt bundna begränsningar och förutsättningar, dels bibringa individen insikter , kunskaper och självkännedom om tillkortakommanden, brister, färdigheter och talanger som påverkar hans/hennes subjektiva tillblivelse, såväl kort- som långsiktigt. Jag tror att det då är nödvändigt att också varje individs mycket subjektiva släktdiskurs bör beaktas i högre utsträckning än vad som idag sker. Häri har alla människor särskilda behov i form av tillkortakommanden, brister, färdigheter, talanger som kan tas till vara i uppläggningen av rehabiliteringsplanen. Individen Kalle kan ex. vara ett A i den ovan redovisade metaforen och klarar de flesta sammanhang bättre än andra. Individen Ulla kan vara ett K och passar in annorstädes från tid till plats. Sven kan vara ett Z, och behöver vila ganska mycket osv. Anna är som ett Q ibland och som ett A ibland, svårförståelig på ett sätt att hon kanske måste se upp med i vilka sammanhang hon inträder, hon kanske behöver träna vissa färdigheter och är en strålande fena på andra. Formen av rehabiliteringsprocedur, formen av insatser blir olika från fall till fall, från en tidpunkt till en annan, från ett arbetsställe till en annan.

Alla människor är m a o särskilda, och har också särskilda behov i förhållande till andra människor. Uppgiften är att stödja människornas kompetensutveckling och lusten till en sådan, och inte att påvisa, i för hög utsträckning sjukförklara eller förstärka brister som individen själv och hans omgivning inte sällan är väl medvetna om. Mänskliga brister ska givetvis förklaras och namngivningen har i sig en klar poäng, som ex. psykoterapin visar, men namnet och namnsättandet måste förstås och begrundas i sitt eget mycket unika och situationsbundna sammanhang.

På en arbetsplats, så vägs flexibilitet, verkan och den faktiska effekten i åtgärdsförslag avsevärt tyngre än ex. utpekandet av generella lösningar, en avvikelse eller annanhet. Det, vars effekter verkar stödjande på en positiv integrering och återgång till arbetslivet antas, det som inte får avsedd effekt förkastas, men kan prövas igen i en ny och annorlunda situation. Professionaliteten hos yrkesföreträdarna måste i sig innehålla en sådan flexibilitet och en förmåga till effektualisering av yrkeskunnandet och det är givetvis därför som bra och intresserade arbetsledare, arbetskollegor och chefer i många fall kan uppfattas som bättre psykologer eller läkare, sjukgymnaster mf l, än de utsedda och legitimerade yrkesföreträdarna, och tvärtom.

Till de av Maslach redovisade arbetsmiljöfaktorerna bör vi även tillägga ett antal mer individuellt präglade faktorer av betydelse vid utmattningssymtom som individen har att också pröva och ta ställning till:
Inadekvat inlärt beteende
Osäkerhet
Höga ideal
Stark impulskontroll
Avstående—Försakande
Skuldkänslor "för bra för att vara sant"
Prestationsångest
Prestationskrav
Intigritetsproblem
Försvårande livshändelser
Relationsproblem
Aggresivitetsproblem-aggresionshämning
Oförmåga, otillräcklighet, talanglöshet
Lust och förmåga i kombination med en "åtagandebullemi "
Missbruk
Annan perversion
"Ett glas till", jmfr tvångshandlingar
Ålders- tids- och effektivitetsfobi
Handlingar, arbete, göromål som reaktioner på ångest för stillhet, tomhet, meningslöshet och död.
Uthållighetsproblematik.
Förmåga att ta pauser.
Övrig kognitiv-, emotionell- och social kompetens
Annan psykisk insufficiens (otillräcklighet).

Denna text är ett redigerat delvis omarbetat utdrag ur min bok "Perspectivae - världens bästa pappa" (se ovan). Om du vill arbeta mer med dig själv och dina förutsättningar när det rör ovanstående eller något annat inom psykologins många komplicerade områden, så hör gärna av dig till oss för råd, konsultation, vägledning eller utbildning. Välkommen!

Torbjörn Eliasson

JA, jag vill att ni kontaktar mig i anledning av ovanstående. Kontakta mig så snart som möjligt, enligt följande (önskemål om t ex särskild tidpunkt för kontakt kan anges under övrig information):


Namn:


Personnummer:


Adress:


Telefon:

E-mail:

Kontaktorsak och övrig information:


Tack, vi återkommer enl. uppgifter du lämnat så snart vi kan !

 





ELIAZON SVENSKA INDEXSIDA




Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen



www.eliazon.com
Livsstil - Framgång - Fascination - Perspektiv - Emotion - Kommunikation - Utveckling

 

Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen - Email

| Eng.Hemsida | Svensk hemsida | Dockkläder | Tidsbeställning | Kontakt |
Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen

Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen

Skarp kritik mot vård av panikångest

Hennes man hade mått dåligt väldigt länge. Socionomen föreslog andningsövningar, men det hjälpte inte. Månader senare fick han diagnosen panikångest. Nu är hon kritisk till att socionomer får behandla psykiskt sjuka – och att de inte kan ställas till svars.

Hon är starkt kritisk, och ifrågasätter socionomernas behörighet att samtalsbehandla psykiskt sjuka. – Det är ett experiment med patienters hälsa och anhörigas tillvaro. Samtalsbehandlingar ska utföras av psykologutbildad personal som vet vad de gör och vilka konsekvenser det får, mot bakgrund av hur bra min man blev efter vård av läkare och psykolog. –Varför inte anställa psykologer som har utbildning?, undrar hon. Läs hela artikeln

Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen

Medicin ersätter psykologhjälp

Enligt undersökning refererad i SvD så nekas minst ca 30 000 personer med behov av psykologstöd sådan hjälp årligen - därför att de inte har råd. Antidepressiv medicinering, med de allvarliga biverkningar som FDA (The US Food and Drug Administration)erkänt, är i dag det huvudsakliga alternativet för den fattige som egentligen behöver akut psykologhjälp vid en livskris i Sverige.
Läs hela artikeln i SvD

Föräldraskolan

Genom Föräldraskolan får du tillgång till eftersökta professionella tjänster och fri information om olika roller och förhållningssätt i föräldraskapet.
Föräldraskolan

Privat Psykolog Läkare Medicin

  • Psykologi och psykologer i England UK(British Psychological Society)
  • Wikipedia - Psykolog (Psychologist)
  • Svenska Wikipedia om psykolog
  • Läkare utan gränser
  • Karolinska Ångestprogram för ångestsyndrom
  • Svenska Ångestsyndromsällskapet
  • Psykologer (Psychologists)
  • Sjukvårdsrådgivningen
  • Apoteket
  • Dansk Psykolog Förening
  • Sveriges läkarförbund är läkarnas fackförbund
  • Som en blixt från klar himmel: hjärtklappning, bultande hjärta, ökad hjärtfrekvens m.m
  • Europarådet
  • Läkartidningen
  • Försäkringskassan
  • Stockholms läns landsting
  • Catweb - Länkkatalog
  • Depression.com
  • National Institute of Mental Health (NIMH) - Behandling av depression
  • NordForsk - nordiskt samarbete inom forskning
  • Ångest, stress, välbefinnande och den psykosociala arbetsmiljön
  • Råd av läkare: Ångest - Screening Test
  • Råd av läkare, om privat läkare och deras arbetssätt
  • Råd av läkare - Licensierade privata och offentliga läkare i USA
  • Wikipedia om råd av läkare och doktorer(Physician)
  • webmd.com - Råd av privata läkare på webben
  • Råd av doktor, läkare, doctor, webmd, physician
  • Medscape.com - råd av läkare
  • Råd av husläkare - familjedoktorer (Family Physicians)
  • Natur Medicin
  • Medical Dictionary om Medicin
  • Råd av doktor om medicin
  • MedicineNet
  • National Library of Medicine
  • Manscentrum om våld och hot
  • Råd av läkare och psykologer i litteratur

  • Sören Kierkegaard - Begreppet ångest
  • Sören Kierkegaard - Antingen-eller: Ett livsfragment, D. 1
  • Sören Kierkegaard - Antingen-eller: Ett livsfragment, D. 2
  • Paul Moxnes - Positiv ångest
  • Helen Kennerley - Hantera din ångest och oro
  • Kerstin Hellström, leg psykolog - När barn och ungdomar mår dåligt
  • Roberto Harari - Introduktion till Lacan's seminarier om ångest
  • Jacques Lacan - 4 fundamentala begrepp i psykoanalysen
  • Jakob Carlander - Starka känslor, affekter och emotioner
  • Sigmund Freud - Sexualiteten
  • Katarina Johansson - Riskbruk och missbruk : alkohol - läkemedel - narkotika
  • Viktor Frankl - Viljan till mening (logoterapi)
  • Viktor Frankl - Livet måste ha mening (logoterapi)
  • Sartre, Jean-Paul - Skiss till en känsloteori
  • Arnetz & Ekman(red) - Stress
  • Otto F. Kernberg - Aggressivitet, Narcissism, och Själv-Destruktivitet
  • Tjus, Broberg & Almqvist - Klinisk barnpsykologi
  • Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen
    Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen
    Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen
    © 2006 eliazon.com. All Rights Reserved
    Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen
    Om seendets fenomenologi och när depressioner, stress, utmattning och utbrändhet, gör att jag inte längre kan se och uppleva det vackra och sköna i livet och världen